Graneheim Och Lundman 2004
Att välja ut de meningsbärande enheterna kan vara svårt. Väljer man för stora enheter riskerar man att de innehåller mer än en företeelse, och väljer man för små enheter riskerar man att materialet fragmenteras. I båda fallen kan man missa viktig information (Graneheim & Lundman, 2004). Kategoriindelningen är också ett kritiskt moment, och förmodligen det svåraste i hela processen. Man brukar säga att kategorierna ska vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande. Det innebär att alla meningsbärande enheter ska kunna höra till en relevant kategori och att inga meningsbärande enheter ska kunna hamna i mer än en kategori. Kategorierna kan göras tydligare om man väljer ut typiska meningsbärande enheter för att illustrera kategorierna. I arbetet med kategoriindelningen upptäcker man kanske att det finns ett hierarkiskt förhållande mellan kategorierna. Då kan det vara en hjälp att dela upp kategorierna i subkategorier (Graneheim & Lundman, 2004). Värdering av innehållsanalys [ redigera | redigera wikitext] Vad gäller resultatens tillförlitlighet finns två olika riktningar inom innehållsanalys.
Graneheim och lundman 2004 game
Authors Publication Date Jan 01, 2014 Source DiVA - Academic Archive On-line Keywords Erfarenhet Livssituation Självbiografi Stroke Health Sciences Hälsovetenskaper Language Swedish License Unknown External links Full record on Abstract Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande.
Meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för frågeställningarna plockas ut. Omgivande text måste tas med så sammanhanget kvarstår. Dessa meningar eller fraser kallas meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kondenseras i syfte att korta ned texten men ändå behålla hela innehållet. De kondenserade meningsenheterna kodas och grupperas i kategorier som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna. Dessa kategorier utgör det manifesta innehållet. Slutligen kan man formulera teman, där det latenta innehållet i intervjuerna framgår. Andra författare beskriver andra, liknande tillvägagångssätt. Downe-Wamboldt (1992) rekommenderar att man formulerar preliminära kategorier redan efter en första, ytlig genomgång av materialet och därefter kodas all text. Holsti (1969) talar inte om kondensering utan går direkt från urval av meningsbärande enheter till kodning och kategorisering. Man bör också tänka på att man sällan går rakt genom processen från början till slut, utan snarare fram och tillbaka mellan stegen (Graneheim & Lundman, 2004).
Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samverkan mellan studerande och kursledare. Bedömningsformer Examinationen består av en individuell skriftlig uppgift, som också redovisas muntligt. För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Kurslitteratur och övriga läromedel Augustsson, Gunnar (2012). Akademisk skribent. Lund: Studentlitteratur (168 s). Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur (valda delar 300 s av 616, vilka väljs i samråd med kursansvarig). Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith (2007). Research Methods in Education. London: Routledge (462 s). Field, L., Andy (2009). Discovering Statistics Using SPSS. London: Sage. (i urval ca 400s, vilka väljs i samråd med kursansvarig).
- Graneheim och lundman 2004 calendar
- Graneheim och lundman 2004 relative
- Så högt ska du hänga dina tavlor för att skapa harmoni i hemmet - Metro Mode
- Stå upp för sverige
- T centralen stockholm
- Graneheim och lundman 2004 hd
- Graneheim och lundman 2004 video
- Orup har blivit pappa igen - fick en liten kille
- Innehållsanalys – Wikipedia
- Patent och
- Tantolundens Dagliga Verksamhet - Maria Bangata 17, Stockholm | hitta.se
- Dokumentation vid barnrådgivningen : en empirisk kvalitativ studie
Graneheim och lundman 2004 1
Innehållsanalys (engelska content analysis) är en empirisk vetenskaplig metod som används för att dra slutsatser om innehållet i olika slag av kommunikation, till exempel intervjuer, observationsprotokoll eller tidningsartiklar. Bakgrund [ redigera | redigera wikitext] Innehållsanalys är en allmänt använd kvalitativ forskningsteknik. Innehållsanalys kan delas in i tre olika metoder: konventionell, riktade eller summativ [ 1]. Alla tre metoder används för att tolka innebörden av innehållet i textdata och därmed ansluta sig till naturalistiska paradigmet. Innehållsanalys är en undersökningsmetod som har kommit till bred användning i hälso- sjukvårdsforskning under de senaste åren. Vid en sökning på innehållsanalys som rubrikämnes term, så återfanns mer än 4. 000 artiklar i ämnet som publicerats mellan 1991 och 2002. Antalet studier växte från endast 97 år 1991 till 332 år 1997 och 601 under 2002 som använt innehållsanalys. Typer av innehållsanalys [ redigera | redigera wikitext] Det finns två huvudinriktningar inom innehålls analys: en kvantitativ gren, som främst används inom medieforskning, och en kvalitativ gren, som med tiden har fått en mycket vidare användning.
Kroppen upplevdes kraftlös vilket bidrog till osäkerhet över identiteten och känsla att vara otrygg. Personerna var beroende av hjälp vilket beskrevs som påfrestande där känslor av sårbarhet och bristande förmåga var återkommande. En ständig kamp fördes för att återta kontrollen över kroppen och självkänslan där stöd från andra personer och känsla att bli förstådd var värdefullt. Slutsatser: Att ha drabbats av stroke innebar att personernas livssituation förändrades. Funktionsnedsättning ledde till att de kände sig utelämnade och hjälplösa. Genom ökad kunskap om upplevelser efter insjuknandet kan det skapas större möjlighet att på bästa sätt möta och stödja. Report this publication Statistics Seen <100 times
Inom kvantitativ innehållsanalys talar man ofta om validitet och reliabilitet, medan den kvalitativ grenen numera i stället använder orden trovärdighet, beroende och om studien är överförbar. Viktiga mått att vidta är till exempel att öppet redovisa metoden och i synnerhet hur kategoriseringen skett, gärna med exempel, att välja lagom stora meningsbärande enheter, att ha en välutformad datainsamlingsmetod och att beskriva så noggrant som möjligt det sammanhang i vilket datainsamlingen gjorts. Hjälpmedel [ redigera | redigera wikitext] Det finns idag mjukvara som effektivt hjälper till med de stora datamängder som en innehållsanalys kan generera. Sådan mjukvara kategoriseras ibland som "Computer Assisted/Aided Qualitative Data Analysis" (CAQDAS). Exempel på CAQDAS är NVivo från QSR International och Gavagai Explorer [ 2] [ 3]. Ett kompetent "Computer Assisted/Aided Qualitative Data Analysis" (CAQDAS) bör stödja analys/användandet av kodning av data, ha stöd av olika typer av källor, helst ha stöd för såväl analys av det manifesta innehållet som det latenta innehållet.
Innehåll Fokus i kursen ligger på tillämpning av metod samt analys och tolkning av kvalitativa och kvantitativa data. Kursens kvalitativa del fokuserar på design av en mindre studie samt analys och tolkning av ett material. Datorstöd för analys av kvalitativa data introduceras. Den kvantitativa delen fokuserar på tillämpning av statistikkunskap genom statistiska analyser samt tolkning av statistiskt material. Studenterna använder även SPSS för bearbetning av data. I kursen behandlas även forskningsetik. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten • kritiskt analysera och jämföra metodologiska ansatser och metoder relevanta för pedagogik • formulera en forskningsfråga samt föreslå och motivera val av forskningsmetod • kunna analysera och tolka en begränsad mängd kvalitativa och kvantitativa data Arbetsformer Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda föreläsningar, gruppövningar, fältarbete, intervjuer, eget arbete vid datorn, muntliga och skriftliga redovisningar, kontinuerliga gruppsamtal samt plenumdiskussioner.
Graneheim & Lundman (2004). Qualitative contentent analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Gadamer, H. G. (1975). Hermeneutics and social science. Cultural hermeneutics, 2(4), 307-316. Thrane, C. (2018). Kvantitativ metod. En praktisk introduktion. Lund: Studentlitteratur. Ytterligare forskningslitteratur väljs i samråd med kursansvarig. Kursvärdering Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14). Anmälan