Dessa undersökningar kan göras på vanligt blodprov. Benmärgsprov behövs således inte för att ställa diagnosen KLL, men rekommenderas starkt inför start av behandling. Andra analyser som görs inför start av behandling är bestämning av så kallad IGHV-status samt FISH och i vissa fall sekvensering av TP53-genen. De flesta nydiagnosticerade KLL-patienter har som nämns ovan inga kliniska symptom alls. Andra uppvisar feber, nattsvettningar, förstorade lymfkörtlar/ mjälte, återkommande infektioner, viktnedgång och aptitförlust. Dessa symtom kan utgöra behandlingsindikation. Behandling [ redigera | redigera wikitext] Kronisk lymfatisk leukemi anses obotbar, men sjukdomen förvärras långsamt i de flesta fall. Många med KLL lever helt normala och aktiva liv i många år. Regelbunden kontroll av blodprover och läkarbesök brukar fungera bra i detta stadium. Beslutet att starta behandla KLL tas då patientens blodbild och/eller kliniska symtom tilltar. Val av behandling styrs av patientens ålder, samsjuklighet, men även IGHV-status och cytogentiska markörer.
Kontakta oss på nordic(a) eller tel. +358 10 773 2020. Källor som använts i artikeln: Duodecim: Cancerorganisationernas webbplats: Webbplatsen Tohtori: Hematologföreningen i Finland, webbplats: Cancerpatienterna i Finland rf, webbplats: Duodecim-tidningen Boken Veritaudit, 3. upplagan, tryck Duodecim 2007 Specialister från Docrates Cancersjukhus
Både vid allogen och autolog transplantation ges stamcellerna till patienten på samma sätt som en blodtransfusion. Vid allogen transplantation kan det ske genast efter att stamcellerna har tagits från givaren. Vid autolog transplantation tas stamcellerna ut innan patienten genomgår den tuffa behandlingen. De förvaras sedan frysta medan cytostatika- eller strålbehandlingen pågår. När behandlingen är avslutad tinas stamcellerna och ges tillbaka till patienten. Mildare förbehandling Tidigare har stamcellstransplantation framför allt utförts på yngre patienter. För äldre patienter är riskerna med behandlingen oftast så stora att de inte kan uppväga eventuella fördelar. På senare år har man dock börjat använda en mildare förbehandling vid allogen transplantation. Syftet är att minska komplikationerna och göra det möjligt för fler patienter att kunna transplanteras. Tanken är att det nya immunsystemet från donatorn ska angripa sjukdomen. Läs mer om stamcellstransplantation Hur ser prognosen ut?
Mer sällsynta kroniska leukemier är T-prolymfocytleukemi, hårcellsleukemi och LGL-leukemi (large granular lymphocyte). Idag har läkemedelsbehandlingen av leukemi förbättrats och man har hittat effektiva behandlingar av många olika typer. Kronisk myeloisk leukemi är den första cancersjukdomen där man har kunnat utveckla en målstyrd behandling med vilken man har nått en god balans och fått spåren av leukemi att försvinna hos de flesta av patienterna. Prognosen för patienter med denna leukemi har dramatiskt förbättrats. Vid andra leukemier har man fått allt bättre resultat med cellgifter i kombination med antikroppar. Även stamcellstransplantationer (allogena stamcellstransplantationer) med stamceller som samlats in från friska donatorer lyckas allt oftare. Sjukdomsrisk för leukemi Orsaken till leukemi är ofta oklar. Man vet att patienter som tidigare har haft cancersjukdomar ibland kan utveckla leukemi (sekundär leukemi). Flera genetiska skador leder till att leukemi uppstår. Vid kronisk myeloisk leukemi uppstår en s. k. Philadelphia-kromosom, till följd av byte av kromosommassan i kromosomerna 9 och 22 i förstadiet till blodcellerna, dvs.
Vid akut lymfatisk leukemi blir 85 procent av de barn som drabbats helt friska. Barn har större chans Hur stor överlevnadschansen är beror på det enskilda fallet. Dessutom har barn större chans att överleva än vuxna. Vid akut lymfatisk leukemi blir 85 procent av de barn som drabbats helt friska. Hos vuxna är överlevnaden bättre bland unga vuxna jämfört med äldre vuxna. Du kan leva länge med kronisk leukemi Kronisk myeloisk leukemi växer långsamt, vilket leder till att många patienter kan i princip leva ett helt liv med sjukdomen även om medicinering kan krävas. Om du drabbats av kronisk lymfatisk leukemi kan patienter ofta leva länge utan symptom som försämrar livskvaliteten. Efter 5 år, överlever cirka 35 procent av kvinnor och män sin akuta leukemi. Myelom överlevs av omkring 60 procent män och kvinnor efter 5 år. Till sist, övriga myeloida blodsjukdomar ligger kring 75 procent överlevnad. Cirka 700 nya fall av leukemi upptäcks varje år i Sverige.
Ofta kombinerar man då immunologisk behandling med traditionell cytostatika i någon form. I sällsynta fall kan allogen benmärgstransplantation komma ifråga. Prognos [ redigera | redigera wikitext] Vid KLL behöver man oftast inte sätta in behandling omedelbart efter att ha ställt diagnos - det kan till och med ta många år innan det blir nödvändigt. Överlevnaden vid KLL är starkt kopplad till ålder, kön och behandlingsbehov. Varför kvinnor har en något bättre prognos är dock ännu oklart. Externa länkar [ redigera | redigera wikitext] v • r Leukemi Lymfoid leukemi Akut lymfatisk leukemi · Kronisk lymfatisk leukemi Myeloid leukemi Akut myeloisk leukemi · Kronisk myeloisk leukemi Övriga Hårcellsleukemi
Det vanligaste är att cytostatika ("cellgifter") ges, ofta av relativt mild form. Den kronisk myeloiska leukemin kräver nästan alltid behandling. Tidigare gavs cytostatika och ibland interferon. Numera är den vanligaste typen av läkemedel så kallad målstyrd behandling. Även stamcellstransplantation kan komma ifråga, men mest för patienter under 65 år. Läs även: Nya mediciner ger hopp för patienter med kronisk leukemi Prognos Kronisk lymfatisk leukemi är oftast mycket långsamväxande och de flesta patienter kan leva ett normalt liv, oavsett om man behandlas eller inte. Vid kronisk myeloisk leukemi kan numera också de flesta patienter leva ett normalt liv med hjälp av behandling.
Vid AML ges intensiva kurer med cytostatika eller läkemedel som fungerar som cytostatika. Behandlingen får du eller barnet i upprepade kurer. En kur innebär behandling en eller flera gånger under en vecka. De flesta barn med ALL kan lämna sjukhuset efter varje behandlingstillfälle. Barn som är i början av sin behandling mot AML kan behöva stanna tills den friska benmärgen har återhämtat sig. Vuxna brukar behöva stanna under den första delen av behandlingen. Det är vanligt att behöva vara på sjukhuset i ungefär fyra till fem veckor men det kan variera. Då tas ett nytt benmärgsprov som kan visa om behandlingen har tagit bort leukemicellerna och blodet återigen kan bildas som det ska. Det är möjligt att du eller barnet kan skrivas ut från sjukhuset en kort tid i väntan på provsvaret. Behandlingen fortsätter för säkerhets skull Behandlingen med cytostatika behöver fortsätta även om alla tecken på sjukdomen verkar vara borta. Syftet är att minska risken för återfall. Den här delen av behandlingen kan pågå från några månader till över två år.
KLL leukemicellernas mikromiljö KLL celler delar sig, prolifererar, inte i blod men djupt inne i lymfknutor och benmärg i så kallade proliferativa centra även kallade pseudofolliklar. Här spelar stromaceller, som omger leukemicellerna, en viktig roll som 'ammor' och förser KLL-cellerna med tillväxtsignaler, bland annat ett litet redox-aktivt enzym THIOREDOXIN (Trx). Det utgör en viktig tillväxtfaktor för KLL celler in vitro och in vivo (Bäckman et al Hematologica 2007). Trx bidrar till att KLL-cellerna skyddas mot, förhindras att dö i programmerad celldöd, apoptos, genom oxidativ stress det vill säga överskott att fria radikaler, reaktiva syreintermediärer (ROS). Trx och protein disulfid isomeras (PDI), vilket tillhör Trx-superfamiljen, reglerar via redox också membranreceptorn TNFR2 (Söderberg et al Antiox Redox Signal 2013) KLL celler aktiveras av DNA-sensorer via en helt nyupptäckt signalväg KLL celler liknar första linjens försvars-B-celler så kallade B1-celler. Vi har nyligen funnit att vissa DNA-sekvenser som återfinnes hos mikrober utgör en distinkt startsignal när de binder till sin DNA sensor på KLL cellen.