Göteborgs stadsläkare Pieter á Naaldwyck hävdade då att smittan inte tagit sig innanför stadens murar och därför blev det också förbud för invånarna att lämna staden. Efter att pesten försvunnit från Sverige i början av 1700-talet blev det istället smittkoppor som blev den stora skräcken. Kopporna var så vanligt förekommande och så smittsamma att man i de flesta familjer inte räknade en nyfödd som medlem av familjen förrän barnet fått och överlevt kopporna. När man i mitten av 1700-talet (genom de första folkräkningarna) blev varse hur många som faktiskt dog av smittkoppor började man bland annat i Göteborg att testa "koppympning". År 1757 etablerades genom Frimurarorden ett koppympningshus för barn i Göteborg där man rispade in vätska från smittkoppor under huden på barnen för att på så vis skapa immunitet. Vaccinet minskade sedan smittkoppornas dödlighet under 1800-talet men nya epidemier skulle ta vid. Just i Göteborg drabbades sjömannen Anders Rydberg söndagen den 30 juli 1834 av illamående, kräkningar och diarré.
Tittar man i Göteborgs uråldriga journal kan man se att historiskt sett är corona långt från den enda pandemi som drabbat staden. Digerdöden, pest, smittkoppor och kolera står att läsa. Krönika Publicerad 16:00, 4 apr 2020 Det här är en krönika på GöteborgDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. I alla delar av Göteborg märks effekterna av coronaviruset. Viruset och åtgärderna som följt i dess spår förändrar våra vanor och vårt beteende. Men coronaviruset år 2020 är inte första gången som en pandemi drabbat Göteborg. Den stora dräparen vad gäller pandemier i svensk och europeisk historia är givetvis Digerdöden som år 1350 hade ihjäl omkring hälften av Sveriges befolkning – siffrorna är dock mycket osäkra. När Digerdöden slog till var det närmare trehundra år kvar till Göteborgs grundande men i stadens föregångare – Lödöse – satt kung Magnus Eriksson och författade ett brev som är en av få skriftliga källor från den här tiden. Digerdöden var en pestepidemi. Pesten återkom sedan i vågor under flera hundra år bland annat år 1624 då den härjade i Västergötland.
Lamix: »Det är Ullevi nästa, fattar du? « Lamin Mbergan ville bli rapstjärna. Först när han vände sitt förflutna ryggen blev drömmen sann. Gabriela Pichler – regissören bakom årets bästa film? Regissören förklarar varför det har tagit henne fem år att göra sin nya film. Högerspöket Chang Frick är högerpopulisten som byggt ett eget litet medieimperium. Stjärnkocken Magnus Nilsson om traditioner Fävikens kock förklarar varför avokadon snart kommer att vara given på påskbuffén. Kasper Collin om Oscars-PR »En presidentvalskampanj är en träffande liknelse. « Doldisen bakom dina favoritfilmer Scenografen Josefin Åsberg om att skapa trovärdiga låtsasvärldar. Vårt hopp i Paralympics 60 knyck i utförslöporna – utan syn. Niklas Källner om kallprat Mannen bakom på-stan-intervjuerna i Skavlan bjuder på sina favoritknep. »Är det verkligen normalt att jag ser mina tarmar? « Därför borde du ha hört talas om rektusdiastas. »Är det verkligen normalt att jag ser mina tarmar? «