Genomförandebeskrivning kommer i så fall närmast att handla om programutvecklingen. Men det kan också vara så att det snarare är programmets beteende som är resultatet. Man utvecklar till exempel en numerisk metod för att lösa e?? rtt problem, och sedan gör man experiment med testkörningar och analyserar dessa test. Programbeskrivningen faller då snarare under genomförandebeskrivningen. 8. Slutsatser. Avslutning En sammanfattning där man till skillnad från den inledande sammanfattningen förutsätter att läsaren har läst rapporten, samt de slutsatser man kan dra av det gjorda arbetet. Inte sällan visar sig arbetet bli mer omfattande än planerat. Om man inom ramen för examensarbetet inte kan slutföra uppgiften är det viktigt att klargöra exakt vad som är gjort och vad som ännu återstår att göra, relativt den ursprungliga målformuleringen. Även i de fall målet har uppnåtts bör man ta upp diskussion av brister och begränsningar, möjliga förbättringar, möjligheter till vidareutveckling, utökade tillämpningsområden.
Denna webbplats är skapad för att du som student ska få stöd i ditt akademiska skrivande. Här hittar du konkreta råd om skrivprocessen, hur du kan formulera dig och om hur du hanterar källor och referenser. Är du ovan vid att skriva akademiska texter föreslår vi att du använder webbplatsen för att gå igenom alla moment och att du, efter hand som du blir mer van, återvänder för mer specifika råd. Använd menyn för att navigera på sidan. Tänk också på att du kan ha nytta av många andra resurser för skrivande som finns på ditt lärosätes webbplats. På bibliotekens webbsidor hittar du utöver informationskällor och stöd för informationssökning ofta bra resurser om referenser och referenshantering. Skrivguiden utvecklas av bibliotek och skrivverkstäder vid fyra svenska lärosäten: Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Umeå Universitet. Läs mer om samarbetet. Kontakta oss gärna om du har förslag på ändringar eller om du saknar något i guiden.
Engagera din handledare i en dialog. Att skriva är en iterativ process. Revidera, korrigera, omarbeta, lägg till, ta bort, ändra disposition, etc. En gång, två gånger, tre gånger,... så många gånger som behövs. Det är så det går till, man skriver inte en bra rapport rakt av ens om man är mycket van. Utnyttja hjälpmedel såsom outlining och rättstavningskontroll. Korrekturläs!! Var noggrann med att rätta alla de fel som du har fått påpekade för dig - slarv med detta tolkas lätt som bristande uppskattning av den som har försökt hjälpa dig. Använd svenska termer om uppsatsen är på svenska. Se upp med fackjargong. Förklara centrala begrepp. Behärska lusten att vara överdrivet lustig. Behärska tendenser att vara tillgjort högtidlig. Det är utomordentligt viktigt att stava personers namn rätt.
Nya problemställningar eller uppslag som väcks med anledning av de uppnådda resultaten, eller som har uppkommit under genomförandearbetet. Tacka handledare och eventuellt andra som varit till hjälp, liksom eventuella anslagsgivare. Nämn personer i bokstavsordning (om du inte vill gradera värdet av deras insatser). Tacksägelserna kan göras allra först, eller omedelbart före litteraturlistan, antingen som ett särskilt avsnitt eller som en fotnot. Den använda litteraturen. Även andra källor om man har sådana, till exempel intervjuer, eller personliga kommentarer. (Då kan man förstås inte ha "litteratur" i titeln, utan förslagsvis "k&au?? rml;llor". ) För böcker anges författare eller redaktör (som i så fall anges som sådan med förkortningen "red. "), titel, (eventuellt förlag), förlagsort och utgivningsår (eller copyrightår om utgivningsår saknas). Dito för rapporter, med förlagsuppgifterna utbytta mot uppgifter om institution och universitet (eller liknande) som utger rapporten. Bokens eller rapportens titel kursiveras.
Dessa logotyper placeras också längst ner på postern. 2. Format Vårt standardformat för vetenskapliga posters är 70x100 cm. De trycks på Mittuniversitetets tryckeri i Östersund. Den färdiga postern ska skickas som högupplöst PDF till tryckeriet. Kolla i inställningarna så att PDF:en sparas i faktisk storlek när du sparar filen. Konferensarrangörer har ofta bestämmelser för vilka mått postern får ha, de kan skilja sig från vårt standardformat. För hjälp att ändra posterformat kontakta gärna tryckeriet eller någon medarbetare på kommunikationsavdelningen. 3 Layout I mallen finns förinställda instruktioner kring layout, som typsnitt, format, spalter m. m. Följ dessa så långt som möjligt så får din poster ett enhetligt intryck. På Mittuniversitetet använder vi oss av Arial som typsnitt i den vetenskapliga postern. Alla texter i mallen är vänsterställda. Vi använder inte versala rubriker eller texter. I vår mall är titeln blå och skrivs med små bokstäver med inledande versal i Arial, bold, 80 punkter.
Den övergripande frågan som skall besvaras är vad det du gjort betyder. I pedagogiska texter är det vanligt att man efter diskussionen har ett kapitel som heter slutsats. Där kan man kort sammanfatta hela texten med fokus på att fastslå de viktigaste delarna av ditt arbete. Steg 1 -- Introducera diskussionen. Genom att kort repetera ditt arbetes syfte, mål, teoretiska grund och metod. Steg 2 -- Sammanfatta resultatet. Genom att återge de viktigaste delarna av dina resultat. Steg 3 -- Kommentera resultaten. Genom att förklara resultaten, jämföra ditt arbete med tidigare studier, ange alternativa tolkningar av resultaten. Steg 4 -- Ange ditt arbetes begränsningar. Genom att ange vad som kan ligga till grund för felaktiga tolkningar/slutsatser. Metodkritik Steg 5 -- Skriv rekommendationer. Genom att ange om/hur ditt arbete kan användas i praktiken. Genom att förslå fortsatta arbeten/ nästa steg.
I mallen är mellanrubriker Arial, bold, 42 punkter. I mallen är brödtexter Arial, regular, 36 punkter. Glöm inte att dela in brödtexten i stycken, annars blir texten svårläst i den ganska stökiga miljö posters ofta visas i. Cirka 45-55 tecken per rad är bra för läsbarhetens skull. Bildtexter skrivs i Arial, kursiv, 18 punkter. Tabeller/diagram ska ha skarpa linjer och tydliga färger. Se till att postern ger ett luftigt intryck. Alltför mycket text ger din poster en grå framtoning vilket inte lockar till läsning. Runt bilder och diagram bör det finnas ett avstånd på minst 1, 5 cm. 4. Disposition Här nedan följer ett förlag till disposition. Anpassa den gärna så det passar ditt upplägg och ämne. Författare: Huvudförfattare först, sedan medförfattarna i bokstavsordning, sorterat på efternamnet. I direkt anslutning till namnen bör arbetsplats framgå (ex: lärosäte, forskningscentrum/avdelning). Titel: Det är svårt att vara kortfattad, så lägg energi på att hitta en tilldragande och talande titel som fångar ditt ämne.
Akademiska arbeten (som ditt examensarbete) förväntas följa en struktur där man introducerar arbetet, redogör för vilka metoder man använt, presenterar resultatet och avslutar med en diskussion och slutsatser. Här finns en längre redogörelse samt en kortfattad beskrivning. Observera att denna text är exempel på hur man kan lägga upp rapporten. Du följer den tradition som finns inom ämnesområdet vad gäller rapportens struktur. Kompositionen av en vetenskaplig artikel I denna bifogade text går Jakob Gyllenpalm, universitetslektor på Stockholms universitet, igenom hur man komponerar en vetenskaplig artikel. Kompositionen av en vetenskaplig artikel (PDF) Kortfattad beskrivning av för hur en exjobbsrapport kan struktureras. När man skriver vetenskapliga arbeten så finns flera modeller för hur man kan lägga upp texten. Denna standardmodell heter IMRaD, Introduktion, Metod, Resultat och (and) Diskussion. Genom att följa modellen säkerställer man att alla viktiga komponenter i texten finns med och underlättar för läsaren.