Man nämner även vad hemmasittare får för konsekvenser om man inte agerar. Man nämner även vad kostnaden för samhället blir om man inte fånga upp dessa elever. Idag tog även Malou upp om unga som har ett självskadebeteende. Se det här. Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.
Harry, 8, har ADHD och lindrig autism och därmed svårt med stökiga miljöer och förändringar. När han skulle börja skolan var han lovad att gå i en klass med särskilt stöd. Men så blev det inte. Istället sattes Harry i en vanlig klass med en elevassistent vilket inte fungerade. Skolan kartlade aldrig hans behov och gav honom egentligen aldrig någon verklig chans. "Han behövde hela tiden uppleva ett misslyckande" berättar hans mamma i programmet. Till slut gick det inte, Harry mådde helt enkelt för dåligt. Sedan ett halvår är han hemma. Enligt skollagen har både Emma och Harry rätt till stöd. Rektor är skyldig att se till att även barn med särskilda behov som exempelvis neuropsykiatriska funktionshinder klarar skolan och kan nå kunskapsmålen. Men när Kalla fakta frågar Skolverket hur stort problemet med "hemmasittare" är får de inga svar. Trots att Sverige har skolplikt och det handlar om barn som inte får den hjälp de behöver tycks ingen veta. En elev per grundskola drabbas När de inte fick några svar gjorde Kalla fakta tillsammans med SCB en egen undersökning där de skickade ut en enkät till ett representativt urval av skolor.
Han menar att många skolor har tolkat den nya skollagen från 2011 fel, och tolkat det som att klausulen om inkludering innebär att alla ska kunna gå i vanlig klass. – Så länge det ser ut så här kan inte någon politiker påstå att man har gjort tillräckligt, på någon nivå. "Kalla Fakta" sänds på TV4 kl 20:00 måndagen 3/12.
TV4 Publicerad 3 dec 2018 kl 07. 00 De kallas "hemmasittarna" – barnen som inte går i skolan. "Kalla faktas" granskning visar att så många som 5 500 barn inte går till skolan för att de inte får det stöd de behöver. På lång sikt kostar det samhället uppemot 30 miljarder kronor. – Varje dag det är så här är ett djupt samhällsmisslyckande, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. En åttaårig pojke har inte varit i skolan på ett halvår. En femtonårig tjej lider av panikångest och har inte varit i skolan mer än enstaka dagar sedan hon gick i fjärde klass. En sjuttonårig tjej blev sjuk av stressen i skolan och blev sängliggande med illamående och kräkningar. De har alla autistiska drag och behöver särskilt stöd i skolan. Enligt Skollagen är alla skolor skyldiga att göra de anpassningar som krävs för att en elev ska kunna klara undervisningen. Men trots detta brister skolorna i att hjälpa de som behöver extra stöd. För många barn har det resulterat i att de inte går till skolan alls längre – men ingen myndighet har vetat hur många fallen är.
Resultatet är närmast chockerande: hela 5500 barn är "hemmasittare" i Sverige. Det motsvarar en elev per grundskola. För de barn som drabbas är det som händer en fullständig katastrof, utan utbildning är det knappast möjligt att få jobb och egen försörjning. Skolans misslyckande kan bli inledningen på ett helt liv i utanförskap och maktlöshet. Men även för samhället är det ett oerhört slöseri. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson som räknat på Kalla faktas underlag ligger prislappen för samhället på mellan 20 och 30 miljarder kronor. Både Björklund och Fridolin är ansvariga Problemet är till stor del en konsekvens av dålig politik. I den nya skollagen 2011 var tanken att barn med särskilda behov skulle inkluderas i vanliga klasser och ges särskilt stöd där. Det såg bra ut på papper men verkar inte ha fungerat i verkligheten. Barn med exempelvis ADHD och autism har svårt att lära sig något om allt är rörigt. De behöver trygghet och förutsägbarhet i en miljö präglad av lugn och ro. Få klassrum med 20 till 30 elever lever upp till det.