Definition från Wiktionary, den fria ordlistan. Hoppa till navigering Hoppa till sök Innehåll 1 Franska 1. 1 Verb 2 Latin 2. 1 Substantiv Franska [ redigera] Verb [ redigera] ira uttal: / i. ʁa / böjningsform av aller Latin [ redigera] Substantiv [ redigera] Böjningar av ira Singular Plural femininum Nominativ irae Genitiv irārum Dativ irīs Ackusativ iram irās Ablativ irā Vokativ Lokativ Ordet tillhör den första deklinationen. vrede, ilska Hämtad från " " Kategorier: Franska/Verbformer Latin/Substantiv Dolda kategorier: Wiktionary:uttal/Använder mallen Latin/Alla uppslag
Jag hoppas att du kommer gilla min ordspråkssamling - jag har samlat ordspråk i över 30 år! Jag önskar dig en härlig stund här på! / Pex Tufvesson p. s. Krama nån, vem som... :)
Vrede, ilska, raseri, ursinne eller indignation är en känsla som länkar till ens psykologiska tolkning av att ha blivit sårad, kränkt eller förnekad och en tendens att ödelägga det genom hämnd. Videbeck beskriver vrede som en vanlig känsla som innebär en stark obehaglig och känslomässig reaktion på upplevda trakasserier. R. Novaco känner igen tre former av vrede: kognitiv (värderingar), kroppsligt affektiv (spänning och oro) och beteende (tillbakadragande och illvilja). DeFoore beskrev år 2004 vrede som en tryckkokare - vi kan bara sätta press på vår vrede en viss tid tills den exploderar. Vrede kan ha fysiska samband såsom ökad hjärtfrekvens, blodtryck och nivåer av adrenalin och noradrenalin. Somliga anser vrede som en del av kamp-eller-flykt-beteendet som svar på upplevda hot. Vrede blir den dominerande känslan beteendemässigt, kognitivt och fysiologiskt när en person gör det medvetna valet att vidta åtgärder för att omedelbart stoppa hotfullt beteende av en annan utvändig kraft. Vrede kan ha många fysiska och psykiska konsekvenser.