Ett annat skäl är att staten inte ska fatta alltför snabba beslut. En extra betänketid gör det möjligt att noga överväga om en lagändring är bra eller inte. Det är dessutom möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen sedan besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av folkomröstningen är bindande endast om en majoritet av de röstande är emot förslaget. Då får riksdagen inte ändra i grundlagen. Möjligheten att folkomrösta om grundlagsändringar infördes 1980 men har aldrig använts. Grundlagarna ändras ibland, men det är inte särskilt vanligt. År 1921 ändrades grundlagen så att kvinnor fick rösträtt och dödsstraffet i fredstid avskaffades. På senare tid har grundlagen bland annat skrivits om så att det numera är olagligt att diskriminera någon på grund av sexuell läggning. Vill du veta mer om hur en lag blir till, se tidigare inlägg Du kan också läsa vidare på Veckas blogginlägg har skrivits av domarna Linda Mossberg Karlström och Karin Påle-Bartes
Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten i Sverige utgår från folket. Vart fjärde år hålls allmänna val. Då har landets röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag, landsting och kommuner. Ordet demokrati betyder folkstyre, vilket innebär att all makt utgår från folket. I en demokrati har vi medborgare ett gemensamt ansvar för samhället vi lever i. Det är därför viktigt att vi engagerar oss i samhällsutvecklingen. Genom att på olika sätt delta och påverka kan vi tillsammans skapa vår gemensamma framtid. Grundlagen Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick och är samhällets spelregler. Grundlagarna har en speciell ställning i samhället, de står över alla andra lagar. Innehållet i övriga lagar får aldrig strida mot vad som står i grundlagarna. De fyra grundlagarna reglerar Sveriges statsskick och ligger till grund för andra lagar. Sveriges fyra grundlagar Regeringsformen (RF) Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Politiker och myndigheter får aldrig hindra eller försöka styra en journalist att säga eller skriva något. Myndigheterna får inte heller förhandsgranska det som sänds i radio, teve eller genom någon annan teknisk upptagning. Men det finns faktiskt ett undantag från förbudet på förhandsgranskning och det gäller film på bio. Statens medieråd kan nämligen bestämma en åldersgräns för filmer som visas på bio för barn och ungdomar. Redan i regeringsformen står det att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef. Successionsordningen handlar om vem som får bli statschef i Sverige och vem som kan ärva tronen. År 1979 ändrades successionsordningen så att det numera är det barn som föds först i vår kungafamilj får bli statschef oavsett kön. Grundlagarna får inte ändras hur som helst. För att ändra en grundlag krävs normalt att riksdagen fattar samma beslut två gånger. Dessutom måste det hållas ett allmänt val mellan de båda besluten. Varför är det så? Det finns en rad olika skäl. Ett skäl är helt enkelt att inget politiskt parti ska kunna göra en "statskupp" efter ett val och börja ändra grundlagarna på ett sätt som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter.
Kapitel 12: Förvaltningen Förvaltningen, såsom myndigheter, ska tillämpa de lagar som riksdagen har beslutat. Ingen, inte ens regering eller riksdag, får påverka myndighetsbeslut som gäller enskilda personer. Kapitel 13: Kontrollmakten Makt kan missbrukas. Därför måste makten ständigt granskas. Här står hur kontrollen av maktutövningen ska gå till. Det är riksdagen som kontrollerar och granskar att regeringen och myndigheterna sköter sina uppgifter. Kapitel 14: Kommunerna I kommunerna beslutar politiker som är valda av kommuninvånarna om frågor som berör kommunen. Exakt vad de får bestämma om finns reglerat i lag. Kommuner får ta ut skatt för att finansiera sin verksamhet. Kapitel 15: Krig och krigsfara Här beskrivs vad som gäller om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp eller hamnar i krig eller krigsfara. Här finns även regler för när och hur Sverige får skicka soldater till andra länder. Läs mer om: Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Riksdagsordningen – nästan en grundlag Källa:
Som motprestation gick vi med på att betala skatt för detta beskydd. Vilket nu inte bådar gott när man satt svenska grundlagar i karantän genom avsaknad av verkställighet, utan verkan med benämning ofullgången rätt. Detta banar väg för attacker mot vår demokrati och vårt samhälle. Nu är riksdagen i färd med att ändra grundlagen, denna gång YGL, utan medborgarnas grundliga stöd. Därmed riskerar vi inskränkningar på yttrandefriheten. Detta sätter hela rättssäkerheten och demokratins trovärdighet på glid utan medborgerlig förankring, då alla grundlagsändringar borde/skulle ha föregåtts av folkomröstning – vilket hittills aldrig har skett. Det finns möjlighet att inskränka yttrandefriheten redan i dag, men endast om undantagslagar skulle kräva så, vilket inte är fallet. Det var bara en tid sedan någon även försökte stoppa allmänheten från att få ta del av offentliga handlingar. Nu vill man införa möjlighet till censur. Så visst är vår demokrati under attack. "All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare".
Hur Sverige ska styras framgår av regeringsformen, som är en av Sveriges fyra grundlagar. De övriga är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits. Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna. Regeringsformen Grunddragen i det svenska statsskicket framgår av regeringsformen. Där slås bland annat fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket samt att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Det finns även regler om hur riksdag och regering utses och arbetar, och om vilka grundläggande fri- och rättigheter medborgarna har. Successionsordningen Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men vem som ska inneha tronen regleras i successionsordningen som kom till år 1810. Fram till år 1979 hade Sverige manlig tronföljd.