Sköldkörteln Sköldkörteln är den största hormonproducerande körteln i kroppen, den sitter i halsen på framsidan av luftstrupen. På engelska heter den thyroid gland. På ytan sitter det små blåsor som kan lagra hormon innan det skickas ut i blodet. Dessa hormoner styr kroppens ämnesomsättning och aktivitetsnivån i cellerna. Bisköldkörtlarna Här regleras mängden av kalcium och fosfat i kroppen genom exempelvis kalcitonin, ett peptidhormon som balanserar kalciumhalten i kroppen. Det finns fyra stycken bisköldkörtlar på baksidan av sköldkörteln, de har storleken av ett riskorn. På engelska heter de parathyroid glands. Fler hormonproducerande körtlar I binjurens bark skapas hormoner som reglerar kroppens omsättning av salt, socker, fett och protein. Även könshormoner bildas här, liksom kortisol som hämmar inflammationer. Vid stressade situationer utsöndrar binjuremärgen adrenalin och noradrenalin för att höja kroppens beredskap. Märgen är också en del av kroppens sympatiska nervsystem. Binjure heter adrenal gland på engelska.
En ljus, känslig eller torr hud har lättare att få rynkor tidigare i livet medan en mörkare eller fetare hud generellt får rynkor senare. Sämre blodtillförsel Blodgenomströmningen i huden försämras med åren, vilket även betyder att överföringen av näringsämnen och syre till hudens översta lager försämras och den rosighet som kännetecknar yngre hud mattas av. Blodcirkulationen kan man hjälpa på traven genom regelbunden motion, bastu och torrborstning eller peeling. Hormonella förändringar Hormonförändringarna i form av lägre östrogennivåer i samband med övergångsåldern gör att hudens spänst och elasticitet minskar. När fylligheten och volymen förändras påverkas också ansiktskonturen, något de flesta börjar märka av runt 40-årsåldern. Huden blir slappare runt käken och eventuella rynkor mellan näsan och munnen, så kallade nasolabiala veck, djupnar. Produkter som hjälper till att stimulera produktionen av kollagen kan göra huden spänstigare. Pigmentfläckar Pigmentfläckar uppstår för att vissa celler börjar överproducera melanin, som är ett naturligt pigment i huden.
Ghee – klarnat smör – innehåller den nyttiga smörsyran som är näring för tarmslemhinnan. Bra tips är att äta ghee ofta, gärna dagligen, och recept på ghee finner du här. Tarmfloran producerar näring En sund tarmflora med mycket mjölksyrebakterier producerar en rad ämnen som är positiva och stärkande för kroppen. De bildar viktiga vitaminer som B1, B2, B6 och K, folsyra samt essentiella fettsyror (som smörsyra). Barn som har gott om laktobaciller i tarmfloran har allergier i betydligt mindre utsträckning än andra. Studier på spädbarn med atopiska eksem och komjölksallergi har visat att laktobaciller stimulerar skyddet i kroppens barriärer (slemhinnor och hud) samt lindrar tarminflammation. Tarmfloran är viktig hormonellt, då den behövs också för omvandling av hormoner från sköldkörteln, binjurebarken och könskörtlarna. Hormonerna utsöndras från levern via gallan och transporteras ett stycke i tarmen innan de återupptas av tarmslemhinnan för vidare transport till levern. Under färden genom tarmen kan bakterierna påverka mängden och kvaliteten på de produkter som återvänder till levern.
Avsnitt 6 - Muskler Barnprogram, Utbildning, S1:A6 Eva visar och berättar med sina modeller varför en muskel kan dra ihop sig, varför vi ibland får mjölksyra i våra muskler och vad träningsvärk egentligen är. Eva berättar också varför våra muskler blir större när vi använder dem mycket och varför de blir mindre igen om vi inte använder dem. Avsnitt 7 - Tarmar Barnprogram, Utbildning, S1:A7 Eva visar och berättar med sina modeller vad som händer med maten när man har svalt den. Hon visar vad som händer i våra sju meter långa tarmar och berättar varför bajset är brunt. Eva har en liten bajsskola där man kan lära sig hur man får till lagom najs bajs. Avsnitt 8 - Nerver Barnprogram, Utbildning, S1:A8 Eva visar och berättar med sina modeller om vad vi ska ha våra nerver till. Vi kikar in i det innersta av ryggraden där det skickas miljontals elektriska nervsignaler varje dag. Eva berättar varför vuxnas nervsignaler går 200 gånger snabbare än hos en bebis. Vi får också veta att vår ryggrad ibla...