gravitation (nylatin gravitaʹtio, ytterst till latin graʹvis 'tung'), den attraherande kraft (dragningskraften) som verkar mellan alla materiekroppar. På jorden märker man gravitationen genom tyngdkraften, den kraft med vilken jorden attraherar föremål vid sin yta. Intresset för (36 av 255 ord) Vill du få tillgång till hela artikeln? Galileo Galilei fann att kroppar faller till synes lika fort oberoende av deras massa. Massan förekommer på två ställen i Newtons lagar. Den andra lagen säger att en kraft F på en kropp med massa m ger upphov till en acceleration a (42 av 298 ord) I frånvaro av gravitation gäller Einsteins speciella relativitetsteori. Den säger att fysikens lagar antar samma form i två koordinatsystem som är relaterade genom en Lorentztransformation. Systemen kännetecknas av att (29 av 203 ord) För att beskriva gravitationens inverkan på ett system ska man alltså enligt Einstein beskriva systemet i ett krökt rum, där den metriska tensorn karakteriserar gravitationskraften.
En hel del idrottare använder sig vanligen av ryck i sin träning men nästan alltid är det i själva verket styrkeryck de tränar. Skillnaden på styrkeryck och verkliga ryck är att man vid ett styrkeryck fångar stången med endast en liten böjning i knäna. Vid verkliga ryck sitter man ner så djupt man bara kan för att man då kan lyfta mer vikt. Att styrkerycka är dock tillåtet även vid tävling vilket gör att man ibland säger sittryck istället för bara ryck för att vara tydlig med att man menar ett ryck där personen verkligen sitter ner djupt för att fånga stången. Exempel på hur ett ryck ser ut när väldigt bra utförare rycker kan ni se i youtubeklippet här under. Stöt Den andra tävlingsgrenen inom tyngdlyftning är stöt som utförs i två delar. Den första delen är en vändning från marken där man fångar stången på axlarna framför kroppen. Vändning kallas också populärt för frivändningar. Ordet frivändning kommer ifrån gamla tider då stången inte fick lova att röra någon kroppsdel på vägen upp.
Vad är gravitation? En av de viktigaste naturkrafterna i universum är gravitationen, också kallad dragningskraften eller tyngdkraften. Det är den som gör att vi inte glider av jordens yta och rätt ut i rymden. Samma kraft håller kvar månarna runt planeterna, och planeterna i sina banor runt solen. Hur märker vi av gravitationen på en lägre nivå? Tja, varje gång du tappar något i golvet är det gravitationen som verkar. Allting dras mot jordens mitt; du själv, hus, bilar, träd och marken du står på. Det är gravitationen som gör att planeterna blir runda. Man vet inte riktigt hur gravitationen uppstår, men man vet att olika föremål dras till varandra i rymden. Föremål klumpar automatiskt ihop sig och blir planeter och månar. Ju större och tyngre föremål desto större gravitation. Solens dragningskraft är så stor att den kan hålla nio planeter på plats i sina banor. Skiftande gravitation Eftersom månen är mindre än jorden är gravitationen också mindre. Det är därför allting väger mindre på månen.
Om en låda väger 75 kg på jorden har den massan 75 kg och tyngden ca 750 N. På månen har lådan samma massa, men en helt annan tyngd. Det beror på att månens gravitationskraft är mycket mindre än jordens. Lådans tyngd skulle på månen bara bli ca 120 N. Ett föremåls tyngd beräknas med hjälp av formeln: F = m · g där F = tyngdkraften, m = massan och g = tyngdaccelerationen. En bil som väger (har massan) 1500 kg har, på jorden, tyngden 1500 · 10 = 15 000 N.
Nationalencyklopedin föreslår en bredare förklaring av "dragningskraft". De menar att det skulle vara en attraherande kraft vilket skulle inkludera tyngdkraften, men även saker som elektrisk kraft mellan negativt och positivt laddade objekt. Tack så jätte mycket båda två! Har faktist kollat i böcker men bara hittat ganska luddigt förklaringar.. Teraeagle skrev: Nationalencyklopedin föreslår en bredare förklaring av "dragningskraft". De menar att det skulle vara en attraherande kraft vilket skulle inkludera tyngdkraften, men även saker som elektrisk kraft mellan negativt och positivt laddade objekt. Jo, det kan ju stämma. Drar jag hem hunden i kopplet så är det ju en dragningskraft... Bubo skrev: Teraeagle skrev: Nationalencyklopedin föreslår en bredare förklaring av "dragningskraft". Drar jag hem hunden i kopplet så är det ju en dragningskraft... Jo, å jordens massa är lite större än i alla fall min:-) Ahaa, så om jag tappar ett föremål är det tyngdkraft/gravitationen som gör att den faller?
Tyngdlagen beskrev också hur solens dragningkraft på planeterna som kretsar runt den avtar omvänt proportionellt mot kvadraten på avståndet. Om en planet är dubbelt så långt bort från solen som en annan planet kommer solens gravitation alltså bara att vara en fjärdedel så stark. Newton förutspådde även existensen av den då oupptäckta planeten Neptunus eftersom Uranus kretslopp endast kunde förklara genom att det fanns en planet med Neptunus massa och omloppsbana längre ut i solsystemet. Fysikern Isaac Newton beskrev gravitationen för första gången år 1687. Hur beräknas gravitationen? Enligt Isaac Newtons tyngdlag är den kraft som håller fast planeterna i sina banor runt solen proportionell med både solens och planetens massa.. I hans berömda formel betecknas solens massa M och planetens massa m, medan symbolen för avståndet är r. Dragningskraften eller gravitationen F mellan solen och planeten beräknas med ekvationen F = GMm/r2, där gravitationskonstanten G är den samma överallt och när som helst.
Den geometri man därvid använder kallas icke-euklidisk, eftersom Euklides femte postulat, parallellpostulatet, inte gäller. Einsteins allmän relativitetsteori täcker alla dylika krökta rum(tider) även i andra dimensioner än fyra. I ett känt gravitationsfält kan man (59 av 410 ord) Den kosmologiska principen är hypotesen att universum är isotropt och homogent på så stora skalor att individuella galaxhopar inte kan urskiljas. Detta betyder att universum ser likadant ut i alla riktningar och från alla utgångspunkter, något som överensstämmer väl med vår kunskap. Denna princip ger mycket starka krav på metriken på dessa skalor. Den kan (55 av 386 ord) Information om artikeln Visa Stäng Medverkande Lars Brink Litteraturanvisning M. Schlick, Space and Time in Contemporary Physics ( 2005); L. Undvall & A. Karlsson, Från en platt jord till relativitetsteori ( 2005) Källangivelse Nationalencyklopedin, gravitation. ng/gravitation (hämtad 2020-05-30)
Längst upp till vänster, om man tittar väldigt noggrann, kan du se ett streck som sicksackar som en orm. Det är en antenn med hjälp av vilken flera micro:bit trådlöst kan kommunicera med varandra. Via den kan din micro:bit även kommunicera över bluetooth till en smartphone eller surfplatta. Du kan till och med programmera din micro:bit från en smartphone eller surfplatta via bluetooth. I mitten längst upp finns en micro USB-port där micro:bit kopplas till en dator via en USB-sladd, för att föra över kod och ge ström. Så länge micro:bit får ström kör den det sista programmet som laddades ner till den. Till höger sitter en reset-knapp. När du trycker på den startar programmet på nytt från början. Längst till höger finns en batteri-port där ett batteripaket kan kopplas in, som en alternativ strömkälla till USB-sladden. Vad ska man använda det till? Det är helt upp till dig vad alla delar av en micro:bit ska användas till. Det är du som ska programmera den, vilket betyder att du ska bestämma vad den gör och hur den gör det.
Stjärnor binds till exempel i banor runt det svarta hålet på grund av tyngdkraften, saker som sugs in mot hålet hettas upp väldigt kraftigt innan det passerar händelsehorisonten och försvinner. Sakerna hettas upp så pass mycket att röntgen – och ultraviolett strålning skapas. Svarta hål bildas när stjärnor med stor tyngdkraft kollapsar. Stjärnan kollapsar för att kärnbränslet, det som ger stjärnan energi, tar slut. Stjärnans inre kärna blir då ett svart hål. En häftig grej att tänka på är att desto större en sak är, desto mer tyngdkraft har den. Jorden är stor men vi människor kan hoppa ändå. Ett svart håls tyngdkraft är så stor att inte ens ett hopp i ljusets hastighet räcker för att komma loss! Forskare säger att om en sak sugs in i ett svart hål, så dras den sidan som är närmast hålet in först. Det gör att det som sugs in blir lång som en spagetti. När en sak till slut inte kan dras ut mer så delas den i små, små, delar. Källa: