Besvären kommer i regel långsamt smygande och tilltar över tid. Vid svår KOL förekommer handikappande andfåddhet och syrebrist i vila. Luftvägsinfektioner är vanligt, och kan leda till akuta försämringsepisoder ( KOL-exacerbationer). Diagnos [ redigera | redigera wikitext] Spirometri används för att ställa diagnosen och avslöjar bland annat hur snabbt man kan blåsa ut sin lungvolym. Hur mycket man blåser ut under den första sekunden vid en snabb utandning (FEV1) är vägledande för diagnosen KOL. Vitalkapaciteten minskar också påtagligt. Idag kan man även med en enkel FEV6-mätare (mini-spirometer)] få snabb indikation på om en patient har KOL. Kronisk bronkit och lungemfysem räknas till sjukdomsbilden. Orsaker [ redigera | redigera wikitext] Insjuknandet i KOL speglar ofta rökvanorna i samhället. Ungefär hälften av alla rökare drabbas av KOL. [ 2] Normalt tar det cirka 30–50 års rökning för att utveckla symtom som rökhosta och andfåddhet. [ 3] I Sverige lider mellan 500 000 och 700 000 människor av KOL vilket motsvarar cirka 5–7 procent av befolkningen, ca 3 000 i Sverige avlider varje år i KOL.
Symtomen vid KOL kan skilja sig åt mellan individer. Vid KOL blir luftvägarna trånga, svullna och delvis blockerade av slem. Inandningen brukar vara lättare än utandningen. Personer med lindrig KOL kan vara helt fria från besvär. Andra kan ha problem med andnöd vid ansträngning, pip i bröstet, trånghetskänsla i bröstet och/eller besvärande hosta i samband med förkylningar. Personer som har medelsvår KOL har ofta besvär även när de inte är förkylda. Besvären märks tydligast vid fysisk ansträngning. Symtomen förväxlas ofta med rökhosta, något som många rökare ser som naturligt efter flera års rökning. Vid svår KOL har man nedsatt förmåga att syresätta blodet, vilket leder till andnöd redan i vila. Många anpassar sig sakta till dessa symtom eller tror att de hör till åldern. Symtomen vid KOL kan, hos personer som har börjat röka i ungdomen, börja märkas redan vid 40-års ålder. KOL förväxlas ofta med astma.