Nyhet: 2012-08-28 På finns numera en enkel introduktion till genusforskning. Under fliken Genusforskning kan du bland annat läsa om genusforskningens utveckling, om olika teoretiska fält och en nyttig ordlista som hjälper dig navigera i genusvärlden. Intersektionalitetsforskning, maskulinitetsforskning och genussystem är vetenskapliga termer som kan vara svåra att få grepp om. I dag kan du lätt navigera mellan olika definitioner och samtidigt få en ökad förståelse genom forskarnas egna förklaringar av sina specialområden. Under fliken Forskarna berättar finns även en översikt över vad forskningsteorierna handlar om, vikten av genusforskning och vad den har bidragit till. Vill du hålla dig à jour med den senaste genusforskningen kan du smidigt hitta nya avhandlingar under fliken Nya genusavhandlingar. Behöver du komma i kontakt med en genusforskare så är du ett klick från att hitta den rätta eller rätte. Klicka på fliken Genusexperter och skriv in ett forskningsämne eller namnpå forskare så får du fram information om forskare samt deras kontaktuppgifter, i databasen Greda.
– Därför måste vi försöka finna en balans mellan etisk gränsdragning och forskningens frihet. Och vi får heller aldrig glömma att forskningens etik ytterst är forskarens eget ansvar. God forskningssed God forskningssed sammanfattades av Vetenskapsrådet 2011 i åtta punkter: 1. Du ska tala sanning om din forskning 2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier 3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat 4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra 6. Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering 7. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö 8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning Redaktör/skribent: Anja Castensson Materialet har faktagranskats av Stefan Eriksson, docent i forskningsetik, Uppsala universitet och redaktör för webbplatsen Codex.
Att man vet precis hur man bör äta betyder dock inte att man äter så, säger Agneta Yngve. Svårt att ändra livsstil Ett större problem än människors bristande kunskap är att de trots bättre vetande har svårt att ändra sitt sätt att leva. Här finns forskarnas kanske största utmaning i kampen mot folksjukdomarna. Agneta Yngve tar bantning som exempel. – Det finns ingen som har lyckats knäcka gåtan med hur man bäst går ner i vikt och håller vikten nere. Enstaka studier av dietomläggningar har visat strålande resultat, men det är ytterst få som har prövats vetenskapligt med tillräckligt långa uppföljningstider. I de fall som är uppföljda har det oftast visat sig att studiedeltagarna har gått tillbaka till sin gamla diet och gått upp i vikt igen, förklarar hon. Att skaffa säkra bevis för hur en livsstilsförändring, exempelvis en dietomläggning, fungerar i praktiken är mycket knepigt och dyrt. Det kräver att en, eller helst flera, så kallade interventionsstudier genomförs. Forskarna introducerar då den aktuella livsstilsförändringen hos en grupp studiedeltagare som måste följa den under flera år för att effekterna ska kunna utvärderas.
Den sträcker sig över två perioder mellan åren 1950 och 1995. På det viset kan både skillnader och likheter mellan ämnena, och förändringar och konstanta drag över tid analyseras. Variationen i forskares uppfattningar om och beskrivningar av den egna vetenskapen kopplas i studien ihop med en del interna villkor, som vilka forskningsobjekt man studerar och vilka förutsättningar det ger arbetet. Rangnar Nilsson konstaterar att objektens natur tycks kunna påverka ambitionen till internationalisering eller till att nå ut till allmänheten med sina verk och sina resultat. Fysikerna betraktar internationellt presenterad forskning som bättre och mer tillförlitlig. Litteraturforskarna är mycket mer intresserade av forskarnas insatser för att sprida sin forskning till allmänheten på olika sätt. Denna skillnad kan tänkas hänga samman med de båda forskningsområdenas förutsättningar. Fysikernas forskningsobjekt är lika tillgängliga för forskare runt om i världen, och med tiden lika otillgängliga för allmänheter runt om i världen.
Vi behöver i första hand fokusera på de tyngre psykiatriska sjukdomarna. Text: Eva Bartonek Roxå Psykisk hälsa enligt WHO Världshälsoorganisationen, WHO, definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i. Psykisk hälsa innefattar alltså något mer än frånvaro av psykisk ohälsa, och inbegriper både individens upplevelse och relationen mellan individen och det sociala sammanhang hon eller han lever i. Källa: WHO tolkat av Folkhälsomyndigheten Artikeln var först publicerad på Vetenskap & hälsa, som en del av ett tema-nummer om psykisk ohälsa.
På vilket sätt bidrar familjernas språkpolicyer till språkens bevarande eller försvinnande och hur samspelar detta med skolans och undervisningens roll för språkens bevarande och utveckling? Och vad är det som formar familjernas ideologier/föreställningar om språkanvändning, språkinlärning och språks olika värden? 4. Flerspråkighet i samhället Vad visar aktuell forskning avseende relationen mellan de lagar och beslut som reglerar hanteringen av flerspråkighet på samhällelig nivå i Sverige och hur dessa lagar och regler implementeras i praktiken? Hur påverkar aktuellt regelverk barns och vuxnas möjligheter att lära sig, använda och utveckla flera språk? Vilka föreställningar/ ideologier om olika språk och sätt att tala svenska genomsyrar samhället enligt de senaste årens forskning, hur har dessa ideologier vuxit fram historiskt och hur sätter de gränser för hur olika språk och språkliga uttryck värderas och hanteras till exempel inom utbildningsväsendet och i arbetslivet? 6. Flerspråkighet och funktionsnedsättningar Vad visar aktuell forskning angående hur man kan avgöra om språkliga svårigheter i ett andraspråk beror på en generell språklig eller kognitiv funktionsnedsättning eller om det är resultatet av att personen i fråga fortfarande håller på att lära sig språket och kanske har begränsade möjligheter att höra och använda andraspråket?
Vad är flerspråkighet? Att definiera flerspråkighet och att avgöra vem som är flerspråkig kan verka enkelt men är vid närmare eftertanke ganska komplext. Det finns många olika definitioner och vad som vägs in i begreppet flerspråkighet skiljer sig åt mellan olika teoretiska perspektiv. Beroende på definitionen kan antingen väldigt många eller mycket få komma att betraktas som flerspråkiga. Vissa definitioner utgår från talarens färdighetsnivå eller flyt i flera språk, andra fokuserar mer på hur ofta och i vilka sammanhang flera språk används eller uppehåller sig vid om en person identifierar sig själv eller identifieras av andra som flerspråkig. Flerspråkighet kan dessutom utgå ifrån ett samhällsperspektiv likaväl som ett individperspektiv. Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål och de allra flesta som bor i Sverige lär sig någon gång under sin livstid mer än ett språk. Enligt Eurobarometer (2012) kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala engelska och cirka 40 procent anger att de talar det mycket väl och använder det dagligen.
Högst bevisvärde har så kallade randomiserade studier, där deltagarna fördelas slumpmässigt mellan olika alternativ som sedan jämförs. Innehållsansvarig: Ola Danielsson, publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nr 3, 2008.