Tidsperspektiven är långa, ofta hundratals miljoner år. Det yttre kretsloppet - vattnets kretslopp - drivs ytterst av solens energi, i likhet med atmosfärens och havens cirkulation. Vatten avdunstar, kondenserar och faller ned som regn eller snö, och strömmar som grund- eller ytvatten tillbaka till havet. Tidsperspektiven är korta - dagar, veckor, år, kanske årtusenden för grundvatten och glaciäris. Genom erosion, transport och sedimen-tation av material griper vattnets kretslopp in i bergartscykeln. Kopplade till dessa kretslopp är grundämnenas kretslopp mellan olika reservoarer, till exempel kolets kretslopp mellan jordskorpan (stenkol, olja, kalksten), atmosfären (koldioxid), oceanerna (karbonatjoner) och biosfären (olika organiska kolföreningar). De geologiska och hydrologiska kretsloppen. Illustration: Åke Johansson Bergartsbroschyr och powerpoint Texterna och bilderna från bergartssidorna, inklusive Malmer och malmbildning, finns även sammanställda i en pdf-fil som kan laddas ner här: Bergarter: bildning och bestämning En kortare version, exempelvis för skolbruk, finns att ladda ner som powerpoint-presentation: Bergarter och bergartsbildning
På din tallrik: Kött, inälvsmat, fisk och gryn. Kosttillskott: B-Complex C-vitamin C-vitamin fungerar som en antioxidant och bidrar därmed till att skydda kroppens celler mot oxidativ stress. Den bidrar även till immunsystemets normala funktion samt till en normal kollagenbildning, vilket har stor betydelse för kroppens olika vävnader. På din tallrik: Paprika, nypon, papaya, nässlor, pepparrot, chilipeppar Kosttillskott: C-vitamin D-vitamin D-vitamin spelar en viktig roll för skelettet, eftersom den bidrar till att bibehålla normal benstomme, muskelfunktion, tänder och bidrar också till normala kalciumnivåer i blodet. Dessutom bidrar D-vitamin till immunsystemets normala funktion. D-vitamin frå du främst i dig genom att vistas i solen, så under årets mörkare månader rekommenderas att man äter ett kosttillskott för att kroppen ska kunna uppnå tillräckliga nivåer av D-vitamin. På din tallrik: Fisk, ägg och några få berikade mejeriprodukter. Kosttillskott: D-vitamin E-vitamin E-vitamin verkar som en antioxidant som bland annat skyddar våra vävnader genom att förhindra att de fleromättade fettsyrorna som bygger upp membranen bryts ner.
De intermediära djupbergarterna har en sammansättning som ligger mellan de sura och basiska, dvs. 52–65 procent kiselsyra (SiO2). Ett exempel på en sådan bergart är diorit. En vanlig basisk djupbergart är gabbro. Den och andra liknande bergarter kan innehålla nickelförande magnetkis eller nickelmineralet pentlandit, ofta tillsammans med kopparkis. Det finns också djupbergarter där de mörka eller gröna mineralen helt överväger, medan fältspat saknas eller bara finns i små mängder. De kallas ultrabasiska och kan ha brytvärda mängder av krom, nickel och platina.
Vad skiljer de olika typerna åt? 12) Litteratur Loberg, B. Geologi, Norstedts, Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 Mineraler och bergarter, STF´s orienteringsserie om svensk natur och kultur. Wiking tryckeri AB Södertälje 1980 Hur bildas Gabbro, Diabas och Basalt? Lundqvist, J. Geologin ‒ från teori till tillämpning. LT´s förlag. Kristianstad boktryckeri AB 1976 Lundegårdh, Per H. Stenar i färg Färgserien Norstedts. Johnsen+Johnsen a/s Köpenhamn 1991. Hedin, L-H. Mineral i Sverige, Bonniers, Bohusläningens boktryckeri, Uddevalla 1985 Copyright Lars Theng och SkolVision TM Nedbrytande krafter skapar material för nya bergarter. Granit består av flera olika mineraler, vilka? Sida 4
Vittring omfattar de fysikaliska och kemiska förändringar (främst sönderdelning) som bergarter och mineral genomgår under påverkan av bl. a. vatten och biologisk aktivitet. Man brukar tala om två slag av vittring, fysikalisk respektive kemisk vittring. Den fysikaliska vittringen yttrar sig som sönderdelning till mindre partiklar medan den kemiska vittringen innebär en mer eller mindre fullständig upplösning och att mineralens och bergarternas kemiska sammansättning förändras. Kartor över vittring för olika ämnen Vid kemisk vittring av mineral och bergarter mobiliseras olika ämnen till växttillgänglig form. Den beräknade årliga tillförseln av kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg), aluminium (Al), järn (Fe), natrium (Na), fosfor (P), kisel (Si), samt Ca+K+Mg genom kemisk vittring i svensk skogsmark visas i nedanstående kartor. Hur dessa beräkningar gjorts redogörs för i Olsson (1993). Fysikalisk och kemisk vittring Vittring omfattar de fysikaliska och kemiska förändringar (främst sönderdelning) som bergarter och mineral genomgår under påverkan av bl.
De har stelnat på stort djup i jordskorpan varvid magma har svalnat långsamt och mineralkornen har hunnit växa innan de låstes fast i ett massformigt mönster som är typiskt för djupbergarter. De är ofta så tydligt korniga att man kan se och identifiera de olika mineralkornen med blotta ögat. Djupbergarterna har liknande sammansättning som vulkaniterna och man skiljer på motsvarande sätt på sura, intermediära och basiska djupbergarter. De sura är också i regel ljusa. Ett typiskt exempel är granit, som i huvudsak består av kvarts, fältspat och glimmer. I anslutning till granitiska bergarter kan ekonomiskt intressanta mineral som molybdenglans, scheelit, kassiterit, wolframit, beryll och flusspat förekomma. I vissa trakter finns rikligt med så kallade pegmatiter som har granitliknande sammansättning, men där de enstaka mineralkornen kan bli flera meter stora och där kvarts kan förekomma i klumpar på flera tusen ton. I pegmatiterna hittar man ibland olika sällsynta mineral. Intressanta mineral som man kan hitta i vissa pegmatiter med speciell kemi är till exempel den violetta litiumglimmern lepidolit, och röda, gröna eller blå turmaliner.
Download MiNERAlER Och bERGARtER... Nk 1 Laboration © SkolVision TM Miner aler och bergarter Kalksten och pH Materiel Uppgifter Ta fram ett stycke kalksten och droppa försiktigt lite saltsyra på stenen. Vad händer? Vilket kemiskt innehåll har kalksten? Vilken jon i mineralet reagerar med syran? Vilken gas bildas? Bägare 250 ml BTB HCl (2 M) Mald kalksten (eller kalciumkarbonat) Div bergarter (märkta B) Tappa upp 100 ml vatten i en bägare och tillsätt några droppar BTB. Om vattnet ger basisk reaktion tillsätts lite saltsyra. Vattnet ger nu sur reaktion. Vilken färg får BTB i sur lösning? Div mineralprover (märkta M) Litteratur ex. se nedan Tillsätt nu mald kalksten till vattnet. Vad händer? Varför får man inte skadligt höga pH-värden med kalksten som med släckt kalk, ( Ca(OH)2)? Copyright Lars Theng och SkolVision TM Frågor att besvara med hjälp av litteratur. 1) Varje mineral har en bestämd kemisk sammansättning. Vilken sammansättning har mineralet: a) kvarts ________________________ b) diamant c) hematit 5) Vad menas med en malm?
Även om du äter en varierad kost kan ett tillskott av vitaminer och mineraler ibland behövas. Är du gravid rekommenderas ett tillskott av folsyra. För dig som är vegetarian eller tränar mycket kan multivitamin vara ett bra komplement. Här hittar du vitaminer för dig som kvinna, man och för barn. Sortera i menyn för att hitta rätt i vårt sortiment av vitaminer och mineraler. Här hittar du bland annat olika antioxidanter, fettlösliga vitaminer och vattenlösliga vitaminer. Vilka vitaminer och mineraler behöver vi? Vi känner i dag till 13 vitaminer som är livsnödvändiga, vilket innebär att vi regelbundet måste få i oss dem via maten eftersom kroppen inte själv kan producera dem. Fyra vitaminer är fettlösliga: vitamin A, vitamin D, vitamin E och vitamin K. De finns mest i feta livsmedel som oljor, mjölk och fet fisk. Nio vitaminer är vattenlösliga: vitamin C och åtta B-vitaminer. C-vitamin finns mest i frukt och grönsaker, medan B-vitaminer finns mest i kött, fågel och spannmål. Ibland kan du behöva ett extra tillskott av vitaminer och mineraler, om du äter ensidigt eller inte får i dig tillräckligt med näring av annan anledning.
Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU. En bergart byggs upp av ett eller vanligen flera mineral. Olika bergarter skiljer sig från varandra genom bland annat mineralsammansättning och inre uppbyggnad. Vilka mineral som bygger upp en bergart beror på hur och var bergarten har bildats, dvs. genom vilka geologiska processer och i vilken del av jorden de har bildats. Havsbottnarnas bergarter har en viss mineralsammansättning, medan kontinenterna är uppbyggda av olika bergarter med mycket varierande sammansättning. Ytbergarter Bergarter som är uppbyggda av olika skikt eller lager har i många fall ursprungligen bildats nära jordytan. Ofta kan man se skikten eller lagren med blotta ögat. Sådana bergarter kallas ytbergarter. Än idag bildas ytbergarter, dels vid vulkanutbrott, dels när sand, slam och lera avlagras i vatten och så småningom hårdnar till berg. Ytbergarter från vulkaner kallas vulkaniter medan de som bildas vid avlagringen av sand och slam och andra nedbrytningsprodukter kallas för sedimentära bergarter.
Sedimentära bergarter kan klassificeras efter kornstorlek, sammansättning eller bildningssätt. Ännu mer komplicerad blir klassificering och namngivning av metamorfa bergarter, där man antingen kan utgå från ursprungsbergartens karaktäristika, i den mån det går att identifiera någon ursprungs-bergart, eller från bergartens nuvarande metamorfa karaktär och därmed sammanhängande mineralsammansättning, textur och struktur. Bergartscykeln Bergarterna ingår i naturens stora kretslopp. Genom olika geologiska processer kan en bergart övergå i en annan i ett cykliskt förlopp, den så kallade bergartscykeln. Exempel på geologiska processer är vittring och transport (tillsammans benämnt erosion), sedimentation, kompaktering och cementering (diagenes), metamorfos, uppsmältning, magmatism och vulkanism. Sedimentära och magmatiska bergarter kan omvandlas till metamorfa bergarter, och blir värmen tillräckligt stor kan dessa i sin tur smälta upp så att en magma bildas som sedan kristalliserar till en ny magmatisk bergart.