Brott och straff Författare Fjodor Dostojevskij Originaltitel Преступление и наказание Originalspråk Ryska Översättare D. S. Hector (1883–1884) Ellen Rydelius (1922) Gunvor Håkansson (1971) Hans Björkegren (1979) Land Ryssland Genre Roman Förlag Russkij Vestnik ( följetong) Utgivningsår 1866 (följetong) 1877 ( bok) Utgiven på svenska 1883–1884 Huvudpersoner Rodion Romanovitj Raskolnikov Brott och straff ( rysk originaltitel: Преступление и наказание, Prestuplenije i nakazanije), även översatt till svenska med titeln Raskolnikow och Raskolnikov, är en roman från 1866 av den ryske författaren Fjodor Dostojevskij. Den publicerades för första gången som en följetong i den litterära tidskriften Russkij Vestnik (Русский вестник) under tolv månader 1866. [ 1] Året efter publicerades den som en enda volym. Brott och straff är Dostojevskijs andra fullängdsroman efter återkomsten från Sibirien och den första stora romanen under hans mogna period. [ 2] Struktur [ redigera | redigera wikitext] Brott och straff består av sex delar samt en epilog.
Här finns mycket fokus på intelligens, och det är p. g. a. intelligensen den här sidan blir så kall, så Raskolnikov anser sig vara en övermänniska. Den här kalla intelligensen visar sig även bra i mitt föregående exempel, då när han fått tagit till sin intelligens och tänkt igenom det som han gjort, d. v. s. skänkt pengar, ångrar han sig, trots att det var en godhjärtad gärning. Ett annat exempel på när dessa tvära sidor möts är i början av boken, när han får reda på att hans syster ska gifta sig med en man hon knappt känner. Detta gör hon av många anledningar, men en av dessa är för att mannen är en viktig man, och på så sätt kan hon kanske ordna ett arbete åt Rodion. Detta gör Rodion väldigt ilsken till en början, då han vill att hon ska gifta sig av kärlek och inte (bland annat) för hans skull, men när han tänkt igenom det och efter den första vågen av impulser passerat tycker han att hon får gifta sig med vem hon vill, då han anser hennes giftermål vara en alltför betydelselös sak för en sådan övermänniska som honom att bry sig om.
En viktig aspekt är dessutom Porfiry Petrovitch, som är advokaten som jobbar med Raskolnikovs fall. Han har möjligheten att sätta dit Raskolnikov för morden, men han gör inte det, utan han anser att den riktiga upprättelsen bara kan ske om Raskolnikov erkänner morden. Känslan jag får här är att Dostojevskij vill förklara att människans psyke inte klarar av att fly hela tiden, utan antingen drivs till vansinne eller till att bekänna sitt brott. Det som förstärker det här är att Raskolnikov faktiskt inte tycker att han gjort något fel direkt. Han står fast vid det han gjort och att det inte var en synd, utan snarare bara ett misstag, och trots denna milda attityd till brotten så tär det så på hans psyke att han tvingas bekänna brottet. Allt som allt är boken enormt välskriven, och förmodligen den bästa boken jag någonsin läst. För de som känner mig låter det väldigt kraftlöst att säga, då det är ganska allmänt känt att jag inte läser speciellt ofta, men Dostojevskijs mästerverk tilltalade mig något enormt, och visar tydligt hur mycket starkare kraft en bok har än en film.
De här två personlighetsdragen hos Rodion presenteras dessutom genom en väldigt intressant parallell (som jag anser det åtminstone), i form av Svidrigajlov och Sonja. Sonja är den goda sidan, och Svidrigajlov är den kalla, intellektuella sidan som bara gör saker efter eget begär. Som ni säkert förstår själva vid det här laget så är det den kalla, intellektuella sidan som anser att övermänniskor existerar. Iden om övermänniskan är en del av bokens övergripande tema, men den omfamnar väldigt mycket mer än så. (2015-05-05) anser att de allra viktigaste sakerna är psykologin i boken, som ger en inblick i en mördares tankegångar både innan, under och efter mordet, övermänniskan, samt även nihilism, som var en filosofi som grundades i Ryssland i mitten av 1800-talet. Givetvis håller jag med om dessa åsikter, och framför allt om övermänniskan, som är aspekten jag fastnat mest för. Övermänniskan som Dostojevskij beskriver är då en idé om att det finns människor som kan bortse från lagar såväl som allmän moral och etik, för att dessa personer har ett högre mål i livet.
Att begå ett brott ska inte kunna göras utan konsekvenser; det är något som alla samhällen bygger på och det är också en av grundpelarna i Sverige. Alternativet – ja, det vågar man inte ens tänka på. Ett brott och det påföljande straffet är alltså något som är en absolut nödvändighet för ett fungerande samhälle och en ständigt het potatis i detta är följande frågeställning: vad är egentligen ett rimligt straff? Frågan blir väldigt delikat om man ser till hur många olika typer av brott det finns och att man måste se till hur pass allvarliga dessa är samt vem det är som begått brottet i fråga. Märk väl gällande det senare – inför lagen är vi alla lika. En person som kommer från en förmögen familj kommer att tilldömas samma typ av straff som en mindre välbärgad person ställd inför en domstol för samma brott. Däremot så väger vi i Sverige in andra parametrar i vår bedömning och vi radar snabbt upp dessa för en lite bättre bild av vad vi menar: Ålder. Hur gammal är personen i fråga. Har personen en historia av brottslighet?
sophia vishet Filmatiseringar i urval [ redigera | redigera wikitext] Raskolnikov (1935, amerikansk film) Brott och straff (1945, svensk film) Brott och straff (1956, fransk film) Brott och straff (1970, sovjetisk film) Brott och straff (1983, finsk film) Se även [ redigera | redigera wikitext] Världsbiblioteket Brott och straff I-II. Illustrerad utgåva med Torsten Billmans grisailleträsnittsillustrationer, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1948 (nyutgåva 1980 med ytterligare tolv grisailleträsnitt). Litteratur [ redigera | redigera wikitext] Owe Wikström, Raskolnikov. Om den kluvnes väg mot helhet... Doxa, Lund 1982. Owe Wikström, Sonjas godhet. Medkänslan i en självupptagen tid. Natur och Kultur 2006. Owe Wikström, Nödvändigheten av att buga sig. (Ur: Torsten Billman - Bildmakaren, red. Dan Lennervald), Kungbacka 2010. Referenser [ redigera | redigera wikitext] ^ University of Minnesota - Study notes for Crime and Punishment - (retrieved on 1 May 2006) ^ Frank, Joseph (1995). Dostoevsky: The Miraculous Years, 1865–1871.
I och med införandet av ungdomstjänst i kombination med böter så minskas också risken för återfall till kriminalitet. Villkorlig dom: döms man till villkorlig dom istället för fängelse så har man en prövotid på två år där man måste sköta sig och försörja sig efter bästa förmåga. Detta straff kan kombineras med böter och/eller med samhällstjänst. Det är vanligt att tidigare ostraffade personer döms till villkorlig dom. Fängelse. I Sverige så döms ungefär 13000 personer årligen till fängelse och längden på straffet varierar från allt till 14 dagar till livstid (livstid kan först omprövas och tidsbestämmas i en domstolsförhandling i Örebros Tingsrätt efter tio år). Lite intressant statistik gällande fängelse: Ungefär 3000 av de ovan nämnda 13000 döms till fotboja istället för fängelse Ungefär var fjärde person är dömd för narkotikabrott Samma gäller för våldsbrott 93% av alla intagna är män; och fler än hälften har vid något tidigare tillfälle suttit i fängelse 300 kvinnor – ungefär – sitter i fängelse i Sverige 144 stycken personer – varav fem stycken kvinnor – satt i mars 2014 i fängelse på livstid; samtliga för mord, anstiftan-, försök- eller medhjälp till mord.
Varför blir man brottsling? Hur skiljer sig synen på brott och straff i olika länder och hur har det ändrats över tid? Hjälper straff? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, guidar oss genom favelorna i Rio de Janeiro och fängelser i Polen och Sverige. Han besöker även Ronna i Södertälje som har drabbats av kriminella gänguppgörelser. Dessutom träffar vi världens främsta experter inom kriminologi som berättar om den senaste forskningen.
Det kan innebära att man får delta i obligatoriska samtal i syfte att förändra sitt beteende. Och – det kan även innebära sluten ungdomsvård; i Sverige finns sex stycken slutna anstalter för ungdomsvård. Är man under 18 år och begår ett brott som bedöms som allvarligt så kan man tilldömas sluten ungdomsvård. Strafföreläggande: en åklagare kan utfärda strafföreläggande – ofta en böter; men sedan 1997 så kan en sådan kombineras med exempelvis en villkorlig dom. För brott där böter finns i straffskalan så kan en åklagare yrka på strafföreläggande. Dock: för att det ska vinna laga kraft så krävs det ett erkännande och ett godkännande från den misstänkte. Ungdomstjänst: vanligt är att ungdomar mellan 15-18 år döms till ungdomstjänst och rent praktiskt så innebär det ett oavlönat arbete – exempelvis trädgårdsarbete eller städning – i regi av Socialtjänsten. Tidigare så var det vanligt att föräldrarna fick betala böter ( i och med att den dömde ungdomen ofta saknade inkomst) och att denne således inte insåg konsekvenserna av sitt brott.
Självklart hänger psykologin mycket ihop med hans idé om övermänniskan, då det är det som driver honom till morden, men det finns mycket därtill. Den spontana känslan jag får av boken är att Dostojevskij vill framhäva vad det egentliga straffet för en mördare är. Det här tycker jag framgår redan i titeln. Om man vet lite om Dostojevskij tidigare, som i mitt första inlägg där jag nämnde att han suttit i fångläger i Sibirien, så förstår man att han har mycket åsikter, men inte alltid uttrycker dem speciellt rättfram. Av den anledningen tänkte jag direkt att "Brott och Straff" inte är brott och straff som man normalt tänker på det. Det är inte bestraffandet som är det som plågar Raskolnikov, utan snarare stressen som uppstår när han försöker undvika att bli bestraffad Det blir en sorts paranoia. Att ständigt försöka fly, gömma sig och minnas ens lögner tär på en, och det är på grund av hur mycket vikt Dostojevskij lägger på att förklara Raskolnikovs inre lidande under tiden efter mordet och innan "straffet" som får mig att tro att det var just det han ville framhäva.