Långström, S & Viklund, U. (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur Skolverket(2010) Läroplan för förskolan Lpfö98 rev. 2010. Stockholm: Fritzes Utrikesdepartementet (2006). Mänskliga rättigheter - konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.
Moln är mer abstrakt för barnen men har en viktig betydelse för vår existens. Vi vill att barnen ska få en viss förståelse för hur vattnet cirkulerar i kretslopp, och en viss förståelse för hur moln blir till och vad moln består av (materia), samt molnets del i vattnets kretslopp. •VILKA: Vilka elever är det som ska delta? Ålder? Antal? I de moment som undervisningen avser deltar sammanlagt 12 barn i åldrarna 4-5 år. Barnen vistas på fyra olika förskolor. •HUR: Vilka arbetssätt och arbetsformer kan användas och hur kan de varieras? Hur kan man inspirera? Vi planerar INTERVJU- FLANOSAGA- EXPERIMENT- INTERVJU/UTVÄRDERING. I undervisningen använder pedagogerna sig av intervjuer för att få barnens förförståelse av vattnets kretslopp och moln. I aktiviteterna med barnen använder vi oss av en flanosaga, med tillhörande text, som bildligt visar vattnets kretslopp. Vi genomför experiment som påvisar vattnets kretslopp, avdunstning, kondensation och vattendroppar. Slutligen intervjuar vi barnen åter, med samma frågor som innan aktiviteterna, för att utvärdera om de fått en ny förståelse av fenomenet.
Det här dokumentet finns att ladda ner gratis här! Tanken är i första hand att det är till för att lärare ska vara noga med att all den här informationen är tydlig för eleverna vid eget arbete. Det kan exempelvis vara att lärarna för egen del är noggranna med att förmedla informationen muntligt men också att komplettera med att informationen finns tillgänglig skriftligt (med bildstöd), genom att skriva och rita på tavlan. Sedan kan man också använda det som samtalsunderlag och för att "kolla av med" eleverna att de faktiskt har uppfattat informationen som getts. Ett annat exempel på hur man kan "bygga in" delar av informationen direkt i dagen schema kommer från skollogoped Julia Andersson på Östtegs skola i Umeå kommun: Ett bra verktyg för att tydliggöra "Hur länge? " är tidshjälpmedel som till exempel timstock (finns även som app) och Time Timer (finns även som app). Dessa visualiserar hur lång tid man ska arbeta och räknar ner visuellt efterhand som tiden går, tills skillnad från det mer abstrakta med att ange klockslag.
Jag tror att sådan undervisning är ett tecken på hur ämnet inte fått en ämnesdidaktisk tyngd. – Det finns teoretisk kunskap inom datavetenskap som kan läras ut med enkla medel och material. Programmering kan dessutom också undervisas utifrån andra perspektiv som exempelvis konst, musik och dans. Misstro till pedagogikens betydelse Avhandlingen, som bygger på fyra artiklar, innehåller läroplansanalys, en teoretisk del och en del som fokuserar på lärares föreställningar kring ämnets och undervisningens förutsättningar. Denna del utgår från en seminarieserie under 2009-2011 där 20-50 lärare deltog i respektive seminarium. I samband med seminarierna fick lärare frågor om sina erfarenheter och didaktiska överväganden i programmeringsundervisningen. I studien ger lärare uttryck för en klassrumsselektion i ämnet programmering. Enligt de deltagande lärarna kan programmering främst passa elever som har vissa analytiska och logiska förmågor. Dessutom uppvisar många lärare en misstro till pedagogikens betydelse för elevers lärande av programmering.
– En inställning som speglar en kunskapssyn där ett fåtal är lämpliga. I ett land byggt på demokratiska värderingar borde ämnet programmering, enligt mig, presenteras för så många som möjligt, säger Lennart Rolandsson. Kunskap ger möjlighet att kritiskt granska I avhandlingen har Lennart Rolandsson även identifierat ett tillfälle i skolans historia mellan 1976-1983 då programmering för första gången erbjöds i gymnasiet. – Det intressanta med detta exempel är att kursplanen i datakunskap baserades på lärarnas erfarenheter. På den tiden var ämnet nytt. I dag har vi en liknande situation. Det finns idéer om att programmering ska undervisas i skolan för alla elever. Då bör vi dra lärdom av historien. Varför är det då viktigt att ha kunskap i programmering? – Den som saknar kunskap om hur teknik fungerar saknar också möjligheter att kritiskt granska och ifrågasätta mycket av dagens teknik. Om vi utgår ifrån att framtida produkter ställer krav på dig som användare där du förväntas välja och ifrågasätta hur till exempel en dator, en mobiltelefon, en bil eller kläder används, behöver du kunskaper om IT.
– Lärare gör så gott de kan då de ska undervisa i programmering. Men det finns en likformighet i undervisningen och lärare förväntas fortbilda sig själva, söka ny kunskap och pröva sig fram på egen hand. Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning Lennart Rolandsson har i avhandlingen "Programmed or Not: A study about programming teachers' beliefs and intentions in relation to curriculum" studerat lärares föreställningar och avsikter med programmeringsämnet i gymnasieskolan och kursplaneutveckling inom området över tid. De didaktiska frågorna viktiga Lennart Rolandsson efterlyser en ämnesdidaktisk diskussion om och fortbildning i programmering: – Som det är nu finns det skäl att tro att undervisningen i programmering bygger på den didaktiska kunskapen som utvecklades på 1960-talet inom teknisk och administrativ ADB.
Om jag inte förstår vad 10. 00-10. 25 betyder så hjälper det mig inte. Men en visualisering med 25 minuter som krymper efterhand kan vara lättare att förstå. Hos oss på Rosengårdsskolan har vi utrustat våra klassrum med Time Timer Large som sitter väl synliga för alla elever i klassrummet: Som komplement har vi Time Timer Plus och timstockar som kan användas direkt på arbetsplatsen utifrån individuella behov: Det här är ett inlägg i inläggsserien om bildstöd på Skollogopedbloggen. Du hittar tidigare inlägg i serien här: 100 svenska ord med bildstöd översatta till arabiska och somaliska Skapa bildstöd enkelt med Välkomna till Rosengårdsskolan – om att använda bildstöd för att tillgängliggöra lokaler Jag har också visat några exempel på material med bildstöd när ni fick se hur en dag hos skollogopeden kan se ut. Vad ska vi göra sen? – om att använda bildstöd för att stötta kring struktur och rutiner Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften Använd bildstöd från widgit tillsammans med din egna layout – konkreta tips på hur du kan göra
Inför ett tema eller en "samling" med barnen i verksamheten är det viktigt att pedagogen planerar sitt arbete. De frågor som kan betraktas som tankemodell för planeringen kallas för didaktiska. Frågornas utgångspunkter i tankemodellen är VAD, VARFÖR, HUR, VILKA. •VAD: Vilket stoff och undervisningsinnehåll ska ingå? Vi, pedagoger, har valt naturfenomenet vattnets kretslopp med fokus på moln. Däri ingår olika begrepp som vi vill ska ingå bl. a. kretslopp, molekyl, solenergi, avdunsta, kondensera, vattendroppe. •VARFÖR: Vad säger styrdokumenten? Vad anser eleverna - kollegorna? Du själv? I FN:s konvention om barnets rättigheter, i artikel 29 som handlar om utbildning, står det rörande natur och miljö att konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att utveckla respekt för naturmiljön. Så här säger vårt styrdokument ( Lpfö-98 rev.