Elproduktion med kärnkraft Hur fungerar ett kärnkraftverk? I kärnkraftverk produceras el enkelt förklarat genom att uppvärmning av vatten skapar ånga, och ångan får en turbin att rotera. Till skillnad från andra kondensatkraftverk, skapas värmen i reaktorerna i en kedjereaktion där atomkärnor klyvs under kontrollerade former. Denna så kallade fissionskedjereaktion producerar värme som leds med kylkretsar till turbiner som mekaniskt omvandlar värmeenergin till rörelseenergi och vidare omvandlar en generator detta till elektrisk energi. Uranbränslet som används i kärnkraftverk tillverkas av uranmalm som inte är en förnybar naturtillgång. De kända kostnadseffektiva uranreserverna räcker med dagens konsumtionsnivåer i ungefär 85 år, men i jordskorpan uppskattas det ännu finnas uranreserver som täcker detta flera gånger om. Kärnkraftens tillförlitlighet är hög och de koldioxidutsläpp den orsakar under sin livscykel är låga. Med kärnkraft produceras ungefär 11 procent av den totala elektriciteten i världen med hjälp av fler än 400 reaktorer i drift.
Det är enkelt att transportera, lagra och använda kol. Det går att reglera användningen till dagar som kräver mycket energi. Fossila bränslen innehåller mycket energi. Kolkraft ger mycket och billig energi. Nackdelar Kol förorenar naturen vid brytning och sprider giftiga ämnen i atmosfären till exempel kvicksilver. Kolkraftverken släpper ut mycket koldioxid som bidrar till att förstärka växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Fördjupning: Hemsida – Kol Hemsida – Fakta om kol Uppgifter: Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan!
Kärnkraft används även i till exempel ubåtar, vattenreningsverk, strålbehandling, satelliter och fyrar. Finlands första kärnreaktor var en reaktor ämnad att användas i VTT:s forskning och reaktorn invigdes av president Urho Kekkonen år 1962. Finlands första kärnkraftverk Lovisa-1 anslöts till nätverket år 1977. Med priset för det nya kraftverket Olkiluoto-3 hade man kunnat bygga tre One World Trade Center-skyskrapor som finns i New York. Vattenfall och kärnkraft Vattenfall äger kärnreaktorer i Sverige och Tyskland. Vattenfalls kärnkraft Vattenfalls roll i byggandet av kärnkraftverk i Sverige har varit betydande. Det söder om Göteborg belägna kraftverket Ringhals första och andra reaktor var Sveriges två första reaktorer. Från och med år 2003 har Vattenfall och andra svenska kärnkraftverks medägare förbättrat de svenska reaktorernas säkerhet och investerat i förlängningen av deras livscykler. År 2016 uppgick kärnkraftens andel av Vattenfalls totala elproduktion till ungefär 39 procent. Vattenfall äger tio kärnreaktorer.
Småskaligheten tillåter en snabb byggtakt, samt en anpassningsbarhet till fjärrvärmenätverk av olika storlek. De skulle även vara avsevärt billigare att bygga än dagens massiva reaktorer. Framtidens fusionsreaktioner kan komma att erbjuda närapå oändliga energikällor. Fusionsenergi baseras på att två lätta kärnor sammankopplas varvid en ny, tyngre kärna föds. I fusionen skapas stora mängder värmeenergi som kan användas i elproduktionen. Med hjälp av produktionsformen kan en ovanligt stor mängd energi fås med det förmånliga råmaterialet, genom att utnyttja vätets isotoper. Dessutom är kraftverket även utsläppsfritt. Den första fusionsreaktorprototypen håller på att tillverkas i Cadarache i Frankrike, men fusionskraften har beräknats komma i produktionsbruk tidigast år 2050. Expertens kommentar "I människans kamp mot klimatförändringarna och det växande behovet av elektricitet, har kärnkraften en viktig roll i skapandet av en utsläppsfri framtid. Kärnkraften är central i den fortsatta teknologiska utvecklingen, och skapar därmed en utsläppsfri, teknologidriven och nationalekonomiskt gynnsam produktionsform för det växande energibehovet. "
IEA:s rekommendation om kärnavfallets geologiska slutförvaring håller på att, först i världen, tas i bruk i Finland. Med kärnkraft kan en jämn produktion av stora mängder elektricitet ske och bränsletillgången är därmed stabil. Nackdelar Naturligt uran är i viss mån radioaktivt och giftigt som sådant. Dessutom berikas uran vanligtvis redan i gruvområdet, vilket förorenar området. I världens kärnkraftverk sker en olycka som kräver människoliv i genomsnitt en gång per årtionde. Även om antalet inte är stort i jämförelse med mängden reaktorer, kan olyckorna i värsta fall leda till att stora områden blir livsodugliga för en lång tid framåt. Kärnkraftverksamheten leder till radioaktivt kärnavfall som måste isoleras från naturen på ett säkert sätt under mer än 100 000 år. Vanliga kärnkraftverk kan konstrueras så att det kärnavfall det producerar, kan förädlas till råmaterial för kärnvapen. Utvecklingen av kärnkraftsteknologin Kärnkraften lever idag i en stor brytningstid, till exempel när det gäller utvecklingen av fusionsreaktorer.