Deras ledsamhet är den mest extrema, och även deras lycka och ilska. De vet inte hur de ska kontrollera sig i olika situationer och begränsar sig själva till att genomleva erfarenheten utan att lära sig från den. De är dramatiska och kan undermedvetet älska att ha all uppmärksamhet. När de blir arga kan de bli väldigt oförskämda och aggressiva. Det kan dränera energin hos alla runt omkring. Emotionellt omogna personer vägrar att lyssna på andras åsikter Emotionellt omogna personer vill alltid att andra ska lösa deras problem, men de ignorerar alltid deras åsikter. Det är för att de inte har någon empati. Om du lever med någon som är på det sättet är det viktigt att du förstår att det inte kommer hjälpa att försöka tvinga dem till att inse sina misstag. De kommer inte att se dem, för de är helt enkelt inte intresserade av det. Vad kan man göra med emotionellt omogna personer? Faktum är att det finns få saker du kan göra för att ändra på folk. Det är därför bäst att låta dem göra sina egna misstag tills de växer upp.
I det tre av serien om utmattningssyndrom pratar Nyheter24 med personer som själva drabbats. Hur är det att gå in i väggen när man är 16 år gammal? Och hur känns det egentligen att inse att man inte längre kan läsa? 2014 visade en rapport från försäkringskassan att kvinnor i snitt löper 28 procent större risk än män att bli sjuka. En rapport från 2017 visade att 53 procent av alla kvinnliga sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser det året berodde på anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. En demograf som visar sig vara särskilt utsatt är just unga kvinnor. I del tre av serien om långvarig stress pratar Nyheter24 med fyra kvinnor som tillhör de 53 procenten – vars liv har förändrats till följd av utmattning. Samtliga av kvinnorna har själv drabbats av utmattningssyndrom. När det tar stopp Josefin 24-åriga Josefin från Dalarna var mitt uppe i examensarbetet under den sista vårterminen på högskolan när livet tog en dramatisk vändning. Vid 23 år gammal skulle hon drabbas av utmattningssyndrom.
– Det här visar att agave är en vinnande produkt ekonomiskt och miljömässigt de kommande åren, säger han. Idag 04:30 I framtiden kan en etikett på förpackningen skvallra om ifall matvaran du tänkt köpa verkligen har förvarats i rätt temperatur. Det är åtminstone vad forskare vid Korea Research Institute of Chemical Technology hoppas på, skriver sajterna New Atlas och Foodprocessing. Enkelt beskrivet fungerar klisterlapparna som en timer. Etiketterna består av polymera nanofiber och så länge omgivningen är kall syns inte den hemliga bilden. Uppgår temperaturen till över 10 grader under en viss tidsperiod så "smälter" fibrerna. Då framträder bilden som fortsätter att vara synlig även om livsmedlet kyls ner igen. – Det betyder att det praktiskt taget inte finns plats för någon manipulation, säger forskaren Oh Dongyeop till Foodprocessing. Tekniken beskrivs som lämplig för temperaturkänsliga livsmedel som kött, fisk och grönsaker och de koreanska forskarna tror att det finns en potential för märkningen även inom läkemedelsbranschen, där viss medicin och utrustning måste hållas kall.
Problemet är att det också påverkar den fysiska hälsan och relationerna med andra. De har en tendens att trycka ned andra Emotionellt omogna personer litar inte på sig själva. För att få det de vill ha brukar de hitta sätt att få andra att känna sig underlägsna. Ju värre en person känner sig, desto bättre känner sig den omogna personen. De kan försöka skrämma personen, kalla dem öknamn eller använda något annat beteende för att nå sitt mål. De är rädda för att binda sig Rädslan är inte bara kopplad till relationer, utan de flyr också från livssituationer där de måste ta kontrollen, som att leva ensamma eller leta efter ett jobb. Det är viktigt att betona att det inte bara är emotionellt omogna personer som är rädda för att binda sig: vi är alla rädda för att göra stora förändringar i livet. Skillnaden är att de som är emotionellt mogna tar steget för att de vet att det är viktigt för att kunna nå sina mål. De som inte har mognat kommer inte att förstå vikten av dessa beslut. De vet inte hur man uttrycker känslor De överreagerar alltid.
Därefter följer arbetet/skolan. Minst vanligt är att ett misshandelsbrott har ägt rum i den utsattas, gärningspersonens eller någon annans bostad, respektive på någon annan plats. Skillnaderna är dock stora mellan könen. Utsatta kvinnor uppger i betydligt högre grad än utsatta män att misshandeln skett i en bostad (36 jämfört med 12%). När män utsätts för misshandel är brottsplatsen en allmän plats i hälften av fallen (50%), medan motsvarande andel för kvinnor är något mer än en fjärdedel (28%).