Förenkla uttryck Addition, Frågor med fritextsvar Mer addition, Frågor med fritextsvar Subtraktion, Frågor med fritextsvar Blandat lätt, Frågor med fritextsvar Blandat svår, Frågor med fritextsvar Svår Enkla ekvation Svårare ekvationer Blandat, Frågor med fritextsvar Svåra ekvationer 1, Frågor med fritextsvar Svåra ekvatioer 2, Frågor med fritextsvar Svår Skriv uttryck för Enkel, Frågor med fritextsvar Svår Spelomgångar Nivåer Kunskapspoäng Noggrannhet Någon fick alla rätt på nivå 7. Enkla ekvation (Subtraktion). 13 minuter sedan efter 6 minuters spelande. Någon fick alla rätt på nivå 6. Enkla ekvation (Addition). 19 minuter sedan efter 1 minuts spelande. Någon fick alla rätt på nivå 5. Förenkla uttryck (Blandat svår). 39 minuter sedan efter 17 minuters spelande. Någon fick alla rätt på nivå 4. Förenkla uttryck (Blandat lätt). 56 minuter sedan efter 6 minuters spelande. Någon hade problem på nivå 3. Förenkla uttryck (Subtraktion). 1 timme sedan efter 2 minuters spelande. Någon fick alla rätt på nivå 2.
T. : ( a + b)( c + d) = ( a + b)· c + ( a + b)· d = ac + ad + bc + bd Polynomdivision (En flertermsuttryck dividerad med ett annat flertermsuttryck) Då nu divisionen är motsats till multiplikation så måste, dividenden vara lika med summan av alla de partiella produkter som fås, då divisorn multipliceras med varje term i kvoten. Ordna termerna i divisorn och dividenden efter exponenterna för samma bokstav; dividera därefter dividendens första term med divisorns första term, så erhålls kvotens första term; multiplicera hela divisorn med denna första term i kvoten, och subtrahera produkten från dividenden. Dividera åter första termen i resten, med första termen i divisorn o. s. v. Fortsätt detta så långt sig göra låter. Divisionsalgoritmen för polynom är analog med motsvarande algoritmen för heltal, kvoten kallas för kvotpolynom, resten för restpolynom. De flesta moderna symbolhanterande program kan utföra polynomdivision Maxima: Ett rationellt uttryck (eller brutet rationellt uttryck) är kvoten mellan två polynom, eller ett algebraiskt uttryck som kan omformas till en sådan kvot.
En vanlig ordningsföljd mellan olika parentestecken är { [ ()]}, men även annan ordning kan förekomma. Parentestecken används för att sammansluta två eller flera termer till en faktor, för att innesluta bråk med index eller exponent, för binomialuttryck, för att markera vektorer, matriser etc. ). Motsatta räkneoperationer De motsatta räkneoperationerna upphäver varandra. Ett tal bibehåller sitt värde, om det först subtraheras och sedan adderas med samma tal.
Vad är kvot? mars 6, 2020 Kategori: Algebra, Division, Matematikstubbar Av daniel Kvot är resultatet av en division. Om är c kvot, uttrycks ibland som "kvoten mellan a och b" eller "förhållandet mellan a och b".... Läs mer
Uttryck och ekvationer med parenteser Olikheter Andragradsuttryck Andragradsekvationer Parenteserna som du ser i matematikens algebra betyder något helt annat än i svenskan. De är inte där för att förtydliga något, i matematiken använder man parenteser för att ändra ordningen som du räknar ut saker i. Parenteser är krångligt så det gäller att ha tungan rätt i mun när man räknar med dem. Speciellt när man har ett minustecken framför. Vi kommer i detta avsnitt öppna ett nytt kapitel för din algebra genom att införa olikheter. Olikheter behandlas ganska likt likheter med några få undantag som man måste tänka sig för med. Här kommer konjugatregeln och kvadreringsregeln dyka upp för första gången. Dessa regler är kommer följa dig under hela din skoltid. Så lär dig dem utantill. I lite senare mattekurser kommer du använda dem baklänges! Något mer som kommer följa dig genom din skolgång är andragradsekvationer och faktorisering. Om du behärskar faktorisering så kommer du kunna göra en del tricks med ekvationer för att räkna ut dem lättare.
År 1824 offentliggjorde norrmannen Niels Henrik Abel det första av sina banbrytande algebraiska arbeten, beviset för omöjligheten att genom rotutdragningar lösa polynomekvationer av högre grad än fyra ( Abels sats). Under resterande delen av 1800-talet växte det som idag kallas gruppteori fram, en gren av matematiken som tog sin inspiration från Lagranges Réflexions sur la résolution algébrique des équations, Gauss verk omnämnt ovan och Felix Kleins Erlangenprogram. Speciellt växte Galoisteorin, uppkallad efter Évariste Galois, fram. Gruppteori gav i sin tur upphov till abstrakt algebra och dess olika delar som ringteori. Linjär algebra började utvecklas från mitten av 1800-talet. Idag används algebraiska strukturer inom många matematiska discipliner. Inom matematisk analys studeras exempelvis vektorrum ( Banach- och Hilbertrum), och inom algebraisk geometri och algebraisk topologi används verktyg från algebra. Se även [ redigera | redigera wikitext] Den här artikeln ingår i boken: Matematik Aryabhatiya Ekvationer Referenser [ redigera | redigera wikitext] Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Algebra, 1904–1926.