Magister- och masterexamen kallas för generell examina på avancerad nivå. Därefter kommer licentiatexamen och doktorsexamen som kräver 120 respektive 240 högskolepoäng utöver masterexamen. Dessa kallas för forskarexamina och är den högsta examen man kan uppnå. Vad är högskoleprovet? Högskoleprovet är ett prov som man kan göra för att öka sina chanser att komma in på högskoleutbildningar. Provet är frivilligt och kan göras vid två tillfällen varje år. Man måste anmäla sig till provet och betala en avgift för att få göra provet. Det kan verka konstigt att man väljer att frivilligt göra ett prov, och dessutom betala för det, men faktum är att det är väldigt bra att ha gjort detta prov. Om man klarar provet får man en poäng (högsta poäng är 2, 0) som baseras på resultatet, man kan sedan göra om provet vid flera tillfällen om man vill och försöka få ett bättre resultat och därmed högre poäng. Poängen syns sedan när man skickar in sin ansökan till högskoleutbildningar och ger ytterligare en chans att komma in på utbildningarna man har sökt till.
Har man inte gjort det är det istället komvux och folkhögskola man vänder sig till för att läsa gymnasiekurser – oavsett om man inte läst på gymnasiet alls eller om man blivit underkänd i något eller några ämnen som man behöver läsa upp. Dock erbjuder folkhögskola, och även komvux, också andra kurser och utbildningar. Ibland behöver man inte ens ha fullföljt gymnasiet innan. Men för att söka till yrkeshögskola behöver man ha gymnasieexamen eller motsvarande, till exempel ha läst gymnasieämnen på folkhögskola och därifrån fått ett slutbetyg. Yrkeshögskola är alltså på samma nivå som högskola och universitet, men det finns en del skillnader. Utbildningar på yrkeshögskola har ofta ungefär samma upplägg, medan dem på högskola kan skilja sig åt väldigt mycket. Yrkesskola och högskola Även om såväl yrkeshögskola som högskola är på eftergymnasial nivå, alltså kräver gymnasieexamen, är det faktiskt mycket som skiljer dessa åt. Yrkesutbildningar, alltså en utbildning på yrkeshögskola, är direkt inriktade på arbete.
Flest statliga universitet och högskolor Det finns cirka 50 universitet och högskolor i Sverige. De flesta av dem sköts av staten. De är självständiga myndigheter som bestämmer vilka utbildningar de vill ge och vilket upplägg de ska ha. Samma utbildning kan därför se olika ut vid olika universitet och högskolor. Det är riksdagen som bestämmer vilka statliga universitet och högskolor som ska finnas och även, på förslag från regeringen, om en högskola ska få kalla sig universitet. Några enskilda universitet och högskolor Vissa högskolor drivs av andra, till exempel av stiftelser eller föreningar. Dessa får examenstillstånd av regeringen, inte av Universitetskanslersämbetet som de statliga. Exempel på sådana är Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Jönköping University, som alla har ett brett utbud av utbildningar. Andra, som till exempel Beckmans designhögskola och Örebro teologiska högskola, ger bara examina inom ett särskilt område. Mer om enskilda utbildningsanordnare Specialiserade högskolor Några universitet och högskolor är specialiserade inom ett visst område.