Synonymer Seborroiskt eksem, mjälleksem, SD Latin/Grekiska Dermatitis seborrhoica Engelska Seborrheic dermatitis (SD) Beräknad läsningstid: 3 min BAKGRUND Definition Vanlig, recidiverande fjällande hudsjukdom på hudområden med hög förekomst av talgkörtlar (glandula sebacea) såsom ansikte, hårbotten, över sternum, i axiller och ljumskar Epidemiologi Drabbar upp till 5% av populationen. Vanligare hos män (M>K). Vanligast hos spädbarn 3-6 månader och hos vuxna 30–60 år men kan drabba patienter i alla åldrar. SD recidiverar ofta under många år men klingar så småningom av med högre ålder (troligtvis p. g. a. minskad sebumproduktion) Etiologi och Riskfaktorer Etiologin är okänd men olika faktorer kan ha betydelse: Hormoner: Oklart men kan förklara varför tillståndet uppträder i spädbarnsåldern, försvinner spontant, för att sedan dyka upp igen efter puberteten Svamp: De lipofila jästsvamparna Malassezia furfur (tidigare kallad Pityrosporum ovale), Malassezia globosa och Malassezia restricta är en viktig del i etiopatogenesen.
Ett sår som inte vill läka eller en rodnande fläck på huden är ett vanligt tecken på sjukdom. Om skivepitelcancer inte botas i tid kan dottertumörer spridas till andra delar av kroppen. Aktinisk keratos Skivepitelcancer går många gånger att upptäcka på ett mycket tidigt stadium, redan innan solskadan har övergått till cancer. Den här typen av solskada heter aktinisk keratos och tycks bli allt mer vanlig i takt med att förekomsten av skivepitelcancer ökar. Aktinisk keratos, som även kallas solkeratos, uppstår efter långvarig exponering i solen under många år. Cellerna i det allra översta hudlagret börjar dela sig allt snabbare och det skadade området får ett förtjockat utseende. Det vanligaste tecknet på sjukdom är en rödaktig fläck, som kan upplevas raspig när man känner på den med fingret. Den kan vara från några millimeter stor upp till flera centimeter. Fläcken läker inte trots smörjning med mjukgörande kräm. Ibland kan man pilla bort fläcken, men då brukar den ofta komma tillbaka. Framför allt drabbas hud som länge utsatts för mycket sol.
Det finns en tendens till generalisering av utslaget Tecken Fet, erytematös, gul, fjällande hud med minimalt förhöjda papler och plack. I svårare fall ses vätskande förändringar Lokalisationer: Områden rika på talgkörtlar så som hårbotten (vanligaste), centrala delarna av ansiktet, ögonbryn, ögonfransar, skägg, glabella, de centrala och övre delarna av bålen (e. sternum), hörselgångarna, post-aurikulärt och genitala samt andra veck (axiller) Hårbotten: Mjäll (tidigaste tecknet, p. ökad epidermal keratinocytproliferation) följs av eksem (fläckvis eller ibland över hela hårbotten och sträckande sig ner i pannan), erytem, fjäll och krustatäckta fissurer bakom pinnae Öron: Fjällning i hörselgångarna är vanligt. Även otitis externa är vanligt Ansikte: Erytem och fjällning ses i ögonbryn, nasolabialveck Bål: Rodnade, fjällande, konfluerande, myntstora fläckar över sternum är vanligt Hudveck: Axiller, ljumskar och i crena ani ses välavgränsad rodnad med måttlig fjällning Komplikationer Erytrodermi (hos äldre och HIV-infekterade personer) UTREDNING OCH DIAGNOS Kriterier Detta är en klinisk diagnos HANDLÄGGNING Vårdnivå Behandlas av allmänläkare.
Veinwave är en icke invasiv behandling som endast punkterar hudens yttersta lager. Nålarna är isolerade med en mikro mantel för att inte orsaka skada på omgivande vävnad. Effekten av behandlingen är omedelbar, man kan se venerna försvinna på en gång. Vanligen får inte patienten ens några synbara märken efter behandlingen, förutom att venerna är borta, och vissa med mer känslig hud kan en mindre rodnad på behandlingsområdet ses, men som försvinner efter några dagar eller timmar. Känslan under behandlingen brukar jämföras med ett varmt nålstick. Men för de flesta patienter så är behandlingen i stort sett behaglig. Omedelbart efter behandlingen kan patienten återgå till normala aktiviteter. Man ska undvika solljus direkt efter behandling, alternativt använda hög solskyddsfaktor. Efter några dagar kan små rispor och därefter skorpor bildas, detta är normalt och försvinner av sig självt. Upprepad behandling kan göras efter 6-8 veckor, då terapeuten med säkerhet kan se vad som finns kvar att behandla.
Åldersvårtor är upphöjda hudförändringar. De är vanligast i ansiktet, på bröstet och på ryggen. Åldersvårtor kan komma redan i tjugoårsåldern och blir vanligare med åldern. Vårtorna smittar inte och är helt ofarliga. Namnet åldersvårta kommer sig av att fläckarna kan likna vårtor. Ibland kallas de även seborroiska vårtor eller mjällvårtor, som är en översättning av det medicinska namnet seborroisk keratos. Vårtorna är godartade hudförändringar som inte övergår i cancer. Symtom Åldersvårtor kommer ofta snabbt. Färgen kan vara allt ifrån vit till brunsvart, men är oftast ljusbrun, brun eller gråsvart. Ytan kan vara fetglänsande eller torr och fjällande. Du känner vanligtvis inte av att du har åldersvårtor, men de kan vara ganska stora och väl synliga. Ibland sitter de så att de skaver eller fastnar i kläder. Ibland, men det är ovanligt, kan vårtorna under en period på några veckor vara inflammerade och lite såriga. Det kallas för inflammerade eller irriterade åldersvårtor. Det är vanligt att de sedan ramlar av.
Lesionerna kan vara mer eller mindre pigmenterade. Lesionen kan förekomma solitärt, men fynd av multipla SK är vanligare. Om lesionen är upphöjd är ytan oftast verrukös. Lesionen är ofta mjuk och kan uppfattas ha en "oljig" textur. Ofta är avgränsningen till intilliggande hud skarp, vilket ger en känsla av att lesionen är påklistrad ( "stuck-on-appearance"). Platta SK kan inte kliniskt säkert särskiljas från lentigo solaris. Bilder Fig 1a. Pigmenterad nodulär lesion med verrukös yta – översiktsbild Fig 1b. Dermatoskopiska bilder (kontaktdermatoskopi) – Icke-polaristerat ljus vänster. Polariserat ljus höger Lentigo solaris Dermalt melanocytärt nevus alternativt sammansatt nevus Acrocordon - skin tag Verruca vulgaris Cornu cutaneum Melanom Lentigo maligna Pigmenterad aktinisk keratos Aktinisk keratos /skivepitelcancer in situ/ skivepitelcancer Basaliom Lichen planus-liknande keratos (kallas även benign lichenoid keratos) Status Liksom vid all annan hudsjukdom bör helkroppsinspektion eftersträvas.
Definition Vanligt, ej smittsamt, recidiverande tillstånd med rodnad/fet fjällning på områden med stor talgkörtelaktivitet. Konstitutionell benägenhet. Orsak Jästsvampen Pityrosporon ovale. Symtom Hos spädbarn ofta ilsket rodnat eksem med fet fjällning. Försvinner vanligen efter någon månad. I puberteten/vuxen ålder lokaliserat till hårbotten, hårfäste, symmetrisk över ögonbryn, näsvingar, bakom och i öronen (extern otit). Utslagen i ansiktet med klåda, sveda och lätt fjällning återkommande under livet, ffa under stressiga perioder. Förbättring under sommaren. I svårare fall utslag centralt på bröst och rygg samt i stora hudveck, ibland i naveln. I hårbotten symmetriska, rodnade fläckar med fjällning, som kan vara markant: ibland vit, torr och lättlossnande, ibland fet, gulare fastsittande. Ibland håravfall. Måttlig klåda. Differentialdiagnoser: Lupus erythematosus (visar i ansiktet "fjärilsformad" rodnad med brännande känsla utan fjällning över näsrygg och kinder, ffa unga kvinnor. Brännande känsla.
Andra kan se ut som en havstulpan som sitter på ett fartyg. De är för de mesta ärftliga och inte orsakade av solexponering. Ibland kan seborroisk keratos blossa upp under graviditeten, till följd av hormonersättningsterapi eller som ett resultat av andra medicinska problem. Vad kan jag göra? Eftersom seborroisk keratos är ofarligt, behövs oftast inte behandling eller vård. Bör jag söka medicinsk hjälp? Eftersom senilvårtor inte utvecklas till cancer är behandling inte nödvändigt. Om vårtan däremot förändras, blöder eller blir infekterad bör du söka vård. Ibland kan en seborroisk keratos se ut som hudcancer. En hudläkare kan avlägsna vårtan och undersöka den i mikroskop. Det är det enda sättet att veta säkert om utväxten är hudcancer eller inte. Om du inte är säker på att det drabbade området har just senilvårtor, bör du låta en läkare undersöka vad det är genom att titta på hudförändringen eller på ett hudprov. Behandling av seborroisk keratos Om du lider av fläckar och tycket att de är vanprydande, kan en läkare lätt avlägsna dem genom skrapning eller frysning.
Vid funktionella besvär får naturligtvis behandling övervägas. Ett exempel på detta kan vara förekomst vid ögonlock som irriterar vid blinkning. Vid diagnostisk osäkerhet bör remiss till hudläkare skickas. Det är då oerhört värdefullt med en klinisk översiktsbild, närbild samt även en dermatoskopisk bild. Ofta kan diagnosen ställas genom bedömning av inkommande bilder, något som i utgångsläget sparar patienten ett onödigt besök. Lokalbehandling som kan ges på vårdcentral eller hudklinik (ges i undantagsfall och presenteras utan inbördes ordning): Enbart curettage-behandling Enbart kryobehandling Curettage- och efterföljande kryobehandling Operativ åtgärd med snäv klinisk marginal Observera att curettage och kryobehandling på utvalda SK inte är en garanti att lesionerna försvinner, utan recidiv kan förekomma. Detta är särskilt viktigt att informera patienterna om före denna typ av behandling ges. Uppföljning behövs inte utan fokus bör läggas på lugnande besked, gärna kompletterat med en skriftlig patientinformation från t ex. Om patienten önskar åtgärda SK hänvisas de i utgångsläget till privata vårdgivare.